Annons
Vidare till skaraborgslanstidning.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Replik till Åke Bonnier om Pride-flaggan

Insändarskribenten replikerar på biskop Åke Bonniers inlägg om att Pride-flaggan bör synas även på kyrkans flaggstänger.

Jag håller helt med att alla oavsett identitet, härkomst etc. är älskade av Gud! Med tillägget att det inte behövs en extern organisation för detta. Det räcker med min kristna tro. Jag är kritisk till den politisering som följer av för stort kyrkligt engagemang i en utomstående rörelses agenda.

-Idag flaggar vi med regnbågsflaggan, men vad flaggar din efterträdare med imorgon?

Det finns ingen mänsklig kamp hur vällovlig den än må vara som inte också skördar offer. Inte ens Pride. När en viss åsiktshegemoni läggs som raster för det tillåtna; när social kontroll och straff enligt gruppdynamikens lagar tillåts, finns alltid ett fåtal som envisas tro att man fortfarande får lov att tro som man vill, att man ostraffat kan utrycka sin tro. De har oftast fel.

Även i vår kyrka finns anställda som behandlats grymt av ideologinitiska överordnade. Som oskyldiga dömts av sin egna kyrkas ledning. Inte för sakfel utan för vad man tänkt och sagt i ämnet. På direkta frågor har man ärligt svarat utifrån sin tro och samvete, men svarat "fel". Du vet att dessa fall finns. Jag ser ingen som står upp för dem.

Man kan inte blunda för att Pride och regnbågsflaggan har politiska mål. Som symboler är de allt annat än neutrala och omfattar betydligt fler frågor än människors lika värde. Nedan ett par exempel som ges utrymme i Pride eller drivs av närstående organisation. OBS, jag menar inte att dessa organisationer inte är nödvändiga eller inte gör nytta för sina målgrupper, bara att det finns kontroversiella inslag som kan och måste få diskuteras.

Ur Prides program 2020: ”Hur BDSM kan pratas om i förhållande till ungas sexualitet och sex - och samlevnadsundervisningen i skolan”

Ur RFSL:s remissvar till lagförslag rörande könskirurgi: ”RFSL ställer sig bakom departementsskrivelsens förslag om att ta bort den formella åldersgränsen för ingrepp i könsorganen och avlägsnande av könskörtlarna. RFSL är positiva till att det inte införs någon nedre åldersgräns för dessa ingrepp”

”Vi är positiva till att personer över 15 år ska kunna föra sin egen talan i dessa fall, då det i vissa fall är så att vårdnadshavare inte förstår sitt barns bästa och är motståndare till att barnet ska få nödvändig vård”

Självklart har de all rätt att yttra sig och driva opinion. Jag har heller ingen åsikt om hur människor lever sina liv, det är helt upp till var och en. Men jag vill inte pådyvlas att bejaka något jag inte tror på -enligt den liberala devisen ’Din frihet slutar där Min börjar’. Jag talar gärna om allas lika värde i vår kyrka; att ingen får exkluderas på grund av sexuell läggning, eller för en åsikt som avviker från den officiella. Men tackar personligen nej till din ”undervisning” om den sammanblandas med ett politisk program eller innebär att jag måste vifta med en särskild flagga för att bevisa min tro på allas lika värde. Det är inte därför jag är medlem i en kristen kyrka.

Givet att många politiska och trosmässigt kontroversiella åsikter samlas under Prideflaggan. Är det då rätt mot mångfalden av åsikter, (tänk gärna regnbåge här) och medlemmarna du är satt att värna, att som biskop så tydligt ställa dig bakom ett specifikt politiskt intresse? Och därigenom riskerar att skapa missuppfattning om exakt vad det är det egna samfundet egentligen ställer sig bakom?

Att som vigd till kyrkoämbetet ta denna hänsyn kallas pastoral omsorg, om jag inte minns fel.

Allt gott,

Gunnar Asp, poeten

LÄS MER: Biskop Åke Bonnier om Pride-flaggan

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv artikel