Annons
Vidare till skaraborgslanstidning.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Ledare: Välkomna reformförslag av grundlagen

En ny utredning ska modernisera yttrande- och pressfriheten. Men den politiska realiteten kan förhindra att förslagen blir verklighet.

I tisdags lämnade Tryck- och yttrandefrihetsutredningen över betänkandet “Ett ändamålsenligt skydd för tryck- och yttrandefriheten" till regeringen.

Syftet med utredningen var, som delvis framgår av namnet, att stärka och uppdatera yttrandefrihetsgrundlagarna och göra dem mer anpassade efter sina syften.

Betänkandet undersöker bland annat behovet av att lägga till ett nytt undantag till den så kallade anskaffarfriheten – det vill säga rätten att i journalistiskt syfte samla in material för publicering.

Detta vill man mot bakgrund av ett rättsfall som 2015 nådde Högsta Domstolen och skapade ett prejudikat.

Dagens Nyheter hade fotograferat ett vattenområde vid amfibieregementet som är klassat som skyddsobjekt och därmed straffbart. Kameran blev beslagtagen, men HD fann förenklat sagt att anskaffarfriheten stod över lagen om skyddsobjekt.

I praktiken innebär prejudikatet en risk för att det i praktiken är möjligt för främmande makt att spionera och dokumentera militärt känsliga platser i Sverige om man gör det under en täckmantel av journalistik. En lagändring som utredningen föreslår skulle dock råda bot på detta.

En annan del av grundlagarna som anses i behov av reformer rör tekniska eftersläpningar som att olika yttrandefrihetsregler gäller för e-böcker kontra fysiska böcker.

En till märklig konsekvens av yttrandefrihetsgrundlagarnas tekniska eftersläpning visade sig i ett rättsfall mot TV3 år 2016 där Europadomstolen fann att Sverige inte tillhandahöll effektiva rättsmedel och därmed bryter mot Europakonventionen. Detta eftersom en person inte hade kunnat ställas till svars för uttalanden eftersom kanalen anses utgå från Storbritannien.

En ytterligare reform som betänkandet föreslår ämnar att reglera på vilket sätt man får skapa söktjänster över folk som fällts för brott eller förekommit i rättsprocesser.

Regeringen har tidigare försökt reglera frågan, men röstats ner i riksdagen. Men i och med EU:s nya dataskyddsförordning som bland annat anger att brottsdomar har ett högt skyddsvärde ur integritetssynpunkt, har frågan aktualiserats på nytt.

Utredningen förespråkar – egentligen – också att public service-bolagens oberoende ska grundlagsskyddas, men härvidlag har man inte funnit tillräckligt konsensus i riksdagen. Sverigedemokraterna deklarerade på SvD Debatt (18/8) att man motsätter sig förslaget eftersom man tycker att bolagen är vänstervridna.

Ledarsidan har tidigare (29/2-20) kritiserat tanken om ett grundlagsskydd för public service-bolagen, liksom SD:s schackrande med svenska mediers oberoende under täckmanteln av utökat tjänstemannaansvar inom public service.

Sammanfattningsvis är reformerna som utredningen föreslår nödvändiga och välkomna. Den parlamentariska sammansättningen kan komma att förändras ganska radikalt efter nästa val och tyvärr är det därför långt ifrån säkert att de faktiskt förverkligas.

Ledarredaktionen