Annons
Vidare till skaraborgslanstidning.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Ledare: Postnord försummar samhällsuppdraget

Snart påbörjas försök med postutdelning varannan dag. Det slår hårt mot den miljon som inte är delaktiga i det digitala samhället.

Postkontor stängs, portot höjs. Vi betalar mer och får sämre service. Inga av de senaste årens försämringar kommer dock i närheten av den testballong som Postnord drar igång den 28 september. I skånska Nöbbelöv kommer brevbärarna bara att dyka upp varannan dag.

Försöket med varannandags-utdelning väntas pågå tills vidare och är utan tvekan historiskt. Att brev delas ut varje vardag har inte bara varit en självklarhet – Postnord är i huvudregel tvungna att leva upp till det enligt lag.

Post- och telestyrelsen har dock gett klartecken till försöket och närmaste åren väntas Postnord stegvis gå vidare med brevutdelning varannan dag i resten av landet.

Huvudskälet är ekonomiskt: sedan millennieskiftet har antalet brev som skickas i Sverige halverats. Det är en svår kalkyl att få ihop – i vilket fall om Postnord ska ses som en kommersiell verksamhet bland andra. Men postutdelning handlar också om grundläggande infrastruktur, för att alltifrån myndighetsbrev till tidningar ska nå fram.

Digitalisering är såklart oundvikligt, men den rimliga tågordningen vore att det fanns digitala lösningar på plats innan en historisk halvering av en grundläggande samhällsservice genomförs.

Det finns digitala brevlådor, invänder någon, men de saknar ett brett genomslag. 2019 var det enligt Internetstiftelsens sammanställning ”Svenskarna och Internet” knappt 51 procent av de svarande som hade en digital brevlåda.

Digitaliseringen hindras också av att bredbandet inte har byggts ut i närheten av den takt som utlovats av regeringen. Till 2020 löd regeringens mål att 95 procent av Sveriges befolkning ha tillgång till höghastighetsbredband.

En from förhoppning skulle det visa sig, och utanför tätorterna är det idag knappt hälften som har tillgång till snabbt bredband. Pengarna till utbyggnaden saknas och lagom till påsk rök ytterligare 200 miljoner i bredbandsstöd efter att Jordbruksverket gjort en räknemiss på 900 miljoner kronor (TT 30/4).

Alla är inte heller uppkopplade. När bankkontor lägger ner, kontanthantering försvinner och myndighetsservice digitaliseras är många äldre inte med på tåget. Det är heller ingen liten grupp som vittnar om digitalt utanförskap.

En studie från Linneuniversitetet från 2019 beräknade antalet svenskar som inte känner sig delaktiga i det digitala samhället till en miljon. I djupintervjuer berättade drabbade om problem med vardagliga bestyr som att köpa en enkel tågbiljett. Den som föredrar att göra det per telefon eller över disk väntas inte bara glatt stå i kö, utan också betala 100 kronor mer.

Sista ordet om Postnords omläggning har dock regeringen. I januari aviserade digitaliseringsminister Anders Ygeman (S) att en ny postlagsutredning skulle tillsättas under våren för att se över just postens samhällsuppdrag och finansiering (TT 20/1). Efter det har det varit tyst. Postnord har gått vidare med sina planer, men politiken är märkbart frånvarande.

Ledarredaktionen