Annons
Vidare till skaraborgslanstidning.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Insändarkritik om skränande måsarna i nya sjön i Varnhem - får svar direkt: "Skrattmåsarna är en del av mångfalden i Sverige"

Munkarnas sjö ska ge platsen vid Varnhems klosterkyrka ett extra lyft i den rofyllda kulturmiljön. Men insändarskribenten anser att de måsar som slagit sig ned där är allt annat än rogivande och undrar om kommunen slängt pengarna i sjön. Han får svar direkt av kommunens miljöstrateg.

Konstgjorda sjön i Varnhem med 300 skränande skrattmåsar – var det verkligen tänkt så?

Besökte Varnhems klosterområde i helgen. I den nu påstått färdigfyllda konstgjorda sjön fanns bland annat cirka 300 skränande skrattmåsar. Inte speciellt rogivande.

Biologisk mångfald betyder väl många olika arter, inte massor med fåglar bara av en sort? Sjöfågel till råga på allt. Förr fanns en fin grön äng med några betande kor där. Stilfullt och lantligt, passade mycket bättre.

Hur blir det i framtiden? Erfarenheterna med den tydligen igenvuxna och illaluktande Hindsbosjön förskräcker. Vad tycker Skaras miljöstrateg, och andra ansvariga, om detta?

Många miljoner kronor kastade i sjön?

Svar direkt från miljöstrateg Abbe Sahli

Den anlagda våtmarken/sjön i Varnhem kan vara en av de mest välplacerade vattenåtgärderna i hela landet. Projektgruppen för våtmarken är övertygad om att den kommer vara till både stor nytta och glädje för människa och miljö i många generationer framåt. Våtmarken är inte bara tänkt att vara en vacker vattenspegel, utan den fyller en rad viktiga funktioner och bidrar med ekossystemtjänster samtidigt som den återställer hur det historiskt såg ut vid klostret.

LÄS MER: Historisk dag i Varnhem när Munkarnas sjö återuppstår: "Nu kör vi vågen"

Exempel på nyttor:

√ Vattnet som kommer till våtmarken renas på näringsämnen av både kväve och fosfor. Därmed minskar vi övergödning lokalt såväl som i Vänern och havet.

√ Den betade marken där våtmarken i Varnhem har återskapats består till stor del torv som läcker klimatgasen metan när syret kom i kontakt med den. Något som nu alltså bromsats/stoppats.

√ Våtmarken bidrar till en ökad grundvattenbildning i området.

√ Vatten flödesutjämnas så att den motverkar både torka och översvämningar. vilket är mycket viktigt nu när SMHI spår att klimatförändringarna kommer leda till varmare och torrare somrar i vår region.

√ Våtmarken återskapar en för klostret mer historiskt riktig miljö.

√ Sjön har flacka och flikiga kanter vilket skapar förutsättningar för en rik och stor mångfald. Detta är något som ökar ytterligare genom att området sköts med slåtter/bete. (Vilket kommer vara av del av den kontinuerliga framtida skötseln som ska motverka en kraftig igenväxning.)

Skrattmåsarna är en del av mångfalden i Sverige. De är en fågelart som tjänar som väktare åt många andra fågelarter då de skyddar sina häckningsplatser och då även andra fåglar från rovdjur.

Vilka fåglar och andra organismer som kommer trivas vet vi först om några år när våtmarken utvecklat sig. Det är inte så troligt att måsarna kommer att stanna permanent eftersom vi inte har anlagt några öar i våtmarken, som är fallet i exempelvis Spånnsjön.

När det gäller Hindsbosjön är min upplevelse av den en helt annan än insändaren. Hindsbosjön och promenadstråket kring den är enligt min mening både uppskattad och omtyckt av många av de boende i området.

LÄS MER: Stinkande Hindsbosjön skulle åtgärdas i år men kommunen fick inga pengar - det händer nu

Värt att ta med i beaktningen när man anlägger våtmarker är att de precis som en gräsmatta eller en häck behöver lite skötsel ibland. Med 15-20 års intervall behöver en väl fungerande våtmark dessutom renoveras och rensas på sediment och det är precis vad kommunen ville göra i år. Tyvärr fick vi inte fick statliga medel för åtgärden.

Abbe Sahli - miljöstrateg i Skara kommun