Annons
Vidare till skaraborgslanstidning.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Debatt: Sluta skära i flickors underliv

Idag uppskattas omkring 38 000 unga flickor och kvinnor i Sverige vara könsstympade eller lever under risken att bli könsstympade, enligt Socialstyrelsen. Men som mycket annat inom hederskulturen är mörkertalet med stor sannolikhet betydligt större, skriver MUF Skaraborgs Zeinab Hussaini i en debattartikel, tillsammans med Fredrika Albertsson, MUF Halland.

Könsstympning är förbjudet enligt svensk lag, många av de som är könsstympade har blivit det innan de kommit till Sverige. Dock så förs det ingen statiskt på utförandet av könsstympning i Sverige, vilket är ett problem.

Könsstympning innebär att man skär bort delar av kvinnans underliv och i vissa fall syr ihop det efteråt. Hedersförtryck är en komplex fråga och kan inte enbart reduceras till slöjtvång utan förekommer även i psykiska, fysiska, sociala och sexuella former. Det kan röra sig om vardagliga restriktioner, som socialt umgänge till val över egen kropp.

Hedersrelaterat våld och förtryck utövas kollektivt, med flera inblandade med exempelvis släktmedlemmar och andra i samma omgivning. De utsatta har svårt att berätta om förtrycket på grund av rädsla kopplad till hot, skam och skuldkänslor. Ett kunnigt bemötande, lyhördhet och förståelse är grundläggande för att hjälpa de utsatta. Polisen, socialtjänsten, skolan och andra myndigheter som möter de utsatta bör ha bättre bemötande och förståelse för deras situation, genom kunskap. Saknad kunskap leder till osäkerhet i bemötandet och handläggningen.

I varje fall måste den enskilda personens välmående stå i centrum, oavsett hur komplicerad situationen är. Alla oavsett var de kommer ifrån har rätten att ha frihet, självbestämmelse och trygghet, vilket är långt ifrån dagens verklighet. Det pratas ofta om folk som mördas i hederns namn men vi får inte heller glömma bort de flickor och pojkar som dagligen lever under förtryck.

Enligt Socialstyrelsen uppskattas idag omkring 7 000 flickor under 18 års ålder vara könsstympade eller leva under risken att bli könsstympad. Bakom varje siffra och staplarna i olika diagram finns barn som har fått eller kommer få sina liv förstörda. Därför måste förståelsen för förtrycket öka, samtidigt som vi sätter tydliga krav som visar att ingen form av heders- och kvinnoförtryck är acceptabel.

Könsstympning är ett brott mot de grundläggande mänskliga fri- och rättigheterna och mot barns rättigheter. Sedan lagstiftningen mot könsstympning infördes år 1982 har bara två anmälda fall lett till fällande dom. Detta är en oroande låg siffra som tydligt visar att vi måste kolla närmare på den nuvarande lagstiftningen.

Varje fall av könsstympning måste leda till fällande dom, förövarna skall få de straffen de förtjänar. För att fler anmälda hedersrelaterade brott ska kunna leda till fällande dom behövs en egen brottsrubricering. Syftet är att utredningarna skall bli effektivare, då man kan följa bestämda rutiner och att brotten får en egen straffskala, vilket skulle underlätta i bedömningen av brottets straffvärde och en skärpt syn på brottet.

Könsstympning är ett allvarlig brott och vi kan inte bortse från det, även om det är obekvämt och känsligt att prata om. En egen brottsrubricering i brottsbalken krävs för att man på sikt skall nedmontera den hedersrelaterade brottsligheten. Ingen flicka eller kvinna ska behöva utsättas för det enorma lidande som en könsstympning innebär.

Fredrika Albertsson, Moderata Ungdomsförbundet Halland

Zeynab Hussaini, Moderata Ungdomsförbundet Skaraborg

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel