Annons
Vidare till skaraborgslanstidning.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Debatt: Inrätta en nationell strategi för järnvägsyrkena

Kommande år bedöms ungefär 1700 järnvägstekniker saknas. Det behövs en nationell strategi för att säkerställa kompetensförsörjningen, skriver Catharina Elmsäter-Swärd, vd Byggföretagen, och Robert Röder, ordförande FSJ.

Järnvägsbranschen hotas av personalbrist. Byggföretagen och Statens väg- och Transportinstitut (VTI) har kartlagt tillgång och efterfrågan av produktionspersonal inom järnvägstekniska yrken, och bedömer att det saknas cirka 1700 järnvägstekniker under kommande år. Detta kommer att drabba satsningar på infrastruktur och möjligheten för tågen att gå.

Till hösten startar bara en utbildning i signalteknik, med 16 platser. Det utbildas alldeles för få signaltekniker. Alla som åkt tåg de senaste åren förstår vikten av detta yrke för att tågen ska rulla.

Svensk infrastruktur står inför stora, välbehövliga satsningar. Att det då saknas personal riskerar att omintetgöra dessa satsningar helt.

Till skillnad från alla andra yrkesutbildningar i Sverige saknas det en myndighet med helhetsansvar för yrken inom järnvägen. Det rimmar illa med såväl svensk utbildningsstruktur som behovet av kompetens inom järnvägen.

För utbildning av järnvägstekniker är det upp till varje utbildningsanordnare att fastställa egna kursplaner och läromedel, införskaffa utrustning och upprätta kvalifikationskrav.

Trafikverket ställer samtidigt krav på utbildningen som många gånger är svåra att uppfylla och förstå. Svensk järnväg förvaltas till över 90 procent av Trafikverket, varför det mest naturliga vore att myndigheten även hade övergripande ansvar för kompetensförsörjningen.

Det behövs en nationell strategi för att öka både platser och antalet sökande till järnvägstekniska yrkesutbildningar.

En fungerande järnväg är avgörande i det moderna samhällsbygget. Ansvaret för att det finns tillräckligt med utbildningsplatser för de järnvägstekniska utbildningarna bör främst åvila staten.

Vi förslår att ett nationellt råd för kompetensförsörjningen till järnvägen inrättas, där branschen, staten och regioner samarbetar.

Det är dags för våra beslutsfattare att ta ansvar för den bristande kompetensförsörjningen till järnvägen och agera innan konsekvenserna blir ödesdigra.

Det behövs en större satsning på yrkesutbildning för järnvägens behov: Att utbilda järnvägstekniker kräver duktiga lärare samt moderna, uppdaterade lokaler, maskiner och läromedel.

Vi är mycket positiva till att infrastrukturminister Tomas Eneroth (S) nu givit Trafikverket i uppdrag att redogöra för vilka åtgärder de avser att vidta för att säkerställa kompetensförsörjningen till järnvägssektorn.

Men det räcker inte. Trafikverket behöver även tilldelas extra ekonomiska medel för att kunna lösa kompetensförsörjningsfrågan.

Satsa på kompetensförsörjning till järnvägstekniska yrken som en del i återstarten av Sverige. Det skulle gagna järnvägen, tillväxten och välfärden i hela Sverige.

Catharina Elmsäter-Svärd

vd, Byggföretagen

Robert Röder

ordförande, Föreningen Sveriges Järnvägsentreprenörer (FSJ)

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel