Annons
Vidare till skaraborgslanstidning.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Debatt: Högskolan kan inte möta Skaraborgs ökade behov av utbildning

 
Perspektiv
Visa alla artiklar

Under min uppväxt i Karlsborg var högskolor och universitet något avlägset. Mina föräldrar hade ingen akademisk utbildning och det var därför en stor händelse den augustidag 1985 då jag satte mig på rälsbussen och åkte iväg för att börja studera på den relativt unga Högskolan i Skövde.

För de ungdomar som växer upp i Skaraborg idag är akademisk utbildning säkerligen inte lika avlägset som det var för mig. Utbyggnaden av den högre utbildningen i Sverige de senaste 30 åren har medfört ett mer än dubblerat utbud av utbildningsplatser. I Skaraborg har det resulterat i att närmare 17 procent av invånarna i åldersgruppen 21 - 65 år nu har en eftergymnasial utbildning som är tre år eller längre, vilket kan jämföras med knappt sex procent 1985.

Det är en ökning som är något större än i riket i övrigt, men vi ligger fortfarande under riksgenomsnittet på närmare 24 procent. Detta är ett problem eftersom det finns en tydlig koppling mellan en regions utveckling och utbildningsnivån på de människor som bor och arbetar i regionen. För att höja den regionala konkurrenskraften behöver antalet invånare i Skaraborg med eftergymnasial utbildning öka ytterligare.

Det är svårt att säga exakt hur stor del av ökningen i Skaraborg som kan knytas till etableringen av Högskolan i Skövde, men vi vet att av de drygt 20 000 personer från Skaraborg som de senaste tio åren har påbörjat en högskoleutbildning, har nästan 40 procent börjat en utbildning på Högskolan i Skövde.

Tyvärr är övergången från gymnasiet till högre utbildning fortfarande lägre i Skaraborg än i Sverige som helhet, trots att de som examineras från gymnasierna i många av Skaraborgs kommuner har bättre genomsnittsbetyg än vad som är fallet i Sverige som helhet. Vi som har möjlighet behöver därför i högre grad än idag inspirera, uppmuntra och möjliggöra för våra ungdomar att studera vidare.

Högskolan i Skövde är dock för liten för att kunna möta Skaraborgsregionens ökade behov av högre utbildning. I Skaraborg finns färre platser för högre utbildning i förhållande till folkmängden i regionen, jämfört med genomsnittet för riket. På sikt skulle Högskolan behöva vara dubbelt så stor som den är idag, för att nå riksgenomsnittet vad gäller utbildningsmöjligheter. Jag tycker det rimmar illa att ha en av Sveriges minsta högskolor, när ambitionen är att Skaraborg ska bli Sveriges fjärde största arbetsmarknadsregion.

Högskolan kan växa av ”egen kraft” genom att erbjuda utbildning till betalande internationella studenter och organisationer i Sverige som vill kompetensutveckla sin personal. Men över 90 procent av utbildningen finansieras av fasta statliga anslag som är direkt kopplade till antalet studenter, och Högskolan utbildar redan för varje krona av detta anslag. Den högskola som finns i Skaraborg har helt enkelt slagit i det statliga anslagstaket.

I Skaraborg finns en tradition av att gå samman och tala med en röst i frågor som rör högre utbildning. Att vi idag har en högskola i vår delregion är resultatet av ett sådant samarbete som ägde rum på 1970-talet. Jag menar att det nu är dags att vi återigen samlas brett runt frågan om vidareutveckling av Högskolan i Skövde. I detta arbete spelar de riksdagsledamöter vi har valt att representera Skaraborg i Stockholm en särskilt viktig roll. Vi på Högskolan måste tillsammans med våra förtroendevalda från regionen argumentera för att Skaraborg ska ha samma möjlighet till utveckling som resten av Sverige. Vi behöver göra det för Skaraborgs skull och framför allt för Skaraborgs ungdomars skull.

Lars Niklasson, rektor för Högskolan i Skövde

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel