Demonstrationen hölls en dag innan valet, men är partipolitiskt obunden och alla talare var där i egenskap av sig själva.

– Vi vill ställa samma krav oavsett vilket partiet som får flest röster och frågan är lika viktig oavsett vilket parti som styr. Problemet är att våra röster som patienter och vårdpersonal inte hörs i debatten. Vi har en tro på att vården kan bedrivas bättre än vad den görs idag, säger Emma Ed, initiativtagare till demonstrationen, undersköterska på ett demensboende samt en av talarna.

Demonstrationen hålls av nätverket "En annan vård är möjlig", som ordnat demonstrationer över Sverige i tre år. Skövde har varit med alla gångerna.

Politiker hade bjudits in att lyssna och i publiken kunde man se representanter från flera partier, exempelvis sjukhusstyrelsens ordförande Ulla-Britt Hagström (L).

Förutom Emma Ed talade sjuksköterskan och fackligt förtroendevalda Lene Lorentzen, sjuksköterskestudenten, patienten och undersköterskan Amanda Ahlin, undersköterskestudenten och timvikarien Beatrice Tamm samt PRO-representanten Kjell Ambertsson. Alla berörs av olika delar av vården.

– Men det går ihop, vård är en helhet och det är svårt att dra gränser mellan vård som är i landstinget, kommunen och statlig som LSS. Det flyter ofta ihop, om man behöver vård från en så finns risk att man behöver vård från en annan också, säger Emma Ed.

Annons

Några av kraven som nätverket "En annan vård är möjlig" ställer är en utbyggd primärvård, en värdig äldrevård, att inte fler vårdplatser stängs, lika vård för alla och att vården styrs efter patienternas behov.

Amanda Ahlin, en av talarna, har ett helhetsperspektiv på vården, som sjuksköterskestudent och undersköterska. Hon har också erfarenheter av vården som patient. Hon satte upp en lapp med namn på vårdhjältar som räddar liv.

– Utan dem hade jag inte stått på scenen idag, jag var nära att dö för en månad sedan, sade hon och nämnde de yrkesgrupper som räddade henne. Förutom läkare, sjuksköterskor och undersköterskor ingår, men även biomedicinska analytiker som analyserar provsvar och röntgensjuksköterskor som inte alltid syns. Alla behövs, menar Amanda Ahlin.

– Vi kan inte ta bort en enda länk i vårdkedjan, för då dör patienter.

Vårdpersonal sliter också hårt, de jobbar övertid utan att kunna kompa ut det och tar dubbelpass frivilligt, allt för att vården ska fungera och fortsatt vara en vård i världsklass. Men det får inte tas för givet, man måste göra något så personalen vill jobba kvar.

– Vi behöver återhämtning och balans i arbetet. Vi behöver också bra löner och kompetensutveckling genom hela livet. Det behövs också trygghet och stabilitet, utan att plötsliga sparkrav kommer, sade Amanda Ahlin.

Nästa lapp var lösningar på hur man förbättrar vården. Det handlar om just kompetensutveckling på betald arbetstid även för sjuksköterskor, bättre löner och att vårdpersonal ska tillåtas bedriva sitt arbete professionellt med vetenskap och beprövad erfarenhet som grund.

Emma Ed berättade om sitt arbete som undersköterska på ett demensboende.

– Jag går aldrig hem och känner att jag gjort ett bra jobb. Jag har lämnat en patient gråtande för jag hade inte tid att trösta. Jag frågade inte om en patient ville ha mat även om jag visste att patienten var hungrig, för jag hade inte tid att fixa fika ändå. Sen var det de gången jag lovade att komma tillbaka och se till en patient innan jag slutade för dagen, men det hann jag aldrig, sade Emma Ed.

Hon lyfte fram att för en boende på demensboende kan personalen vara den enda sociala kontakten de har. Men personalen har inte tid för det längre, för de har fått fler arbetsuppgifter men inte blivit fler.

– Det sociala är det första som ryker när vi får mer arbetsuppgifter, för det går inte att mäta. Men det är det sista vi vill ta bort, sade Emma Ed och la senare till att hon vet att mer personal kostar, men det gör också sjukskrivningar som blir resultatet av underbemanning. Även lönerna behöver bli bättre anser hon, det är ett slitigt jobb och av lönen får man inte ens en bra pension.

Hon lyfte också fram att man borde lyssna mer på undersköterskorna som är i verksamheten. Ett exempel är inkontinensskydden som upphandlades för fyra år. Personalen märkte dock snabbt att det var en undermålig produkt med dålig passform, så de började läcka för patienterna som behövde ha dem.

– Det är både integritetskränkande för dem och innebär dessutom en dubbel kostnad med mer tvättande och dubbla skydd. Så det blev inte billigare ändå. Man skulle ha en testperiod där vi undersköterskor får testa produkten i vården först. Det låter självklart, men det är det inte idag.

Kjell Ambertsson representerade PRO och höll med om kraven som nätverket "En annan vård är möjlig" ställer.

– Kraven är lika viktiga för oss, men då krävs att mycket mer av de pengar som finns går till vården. Det måste gå till personal som vet hur man bedriver vård efter vetenskapligt kunnande och beprövad erfarenhet, inte till ekonomiska styrmedel. I slutändan är det bra arbetsmiljö och goda resurser som ger en god sjukvård, sade Kjell Ambertsson som ser de låga lönerna till de kvinnodominerade yrkena sjuksköterskor och undersköterskor som ett problem också.

– Det är ett livsviktigt arbete som inte betalas för vad det är värt.

PRO