Den Äldre Västgötalagen antas ha sammanställts på 1220-talet av lagman Eskil Magnusson i Long, en bror till Birger jarl. Den nedtecknade lagen gällde för alla i Västergötlands lagsaga som omfattade Västergötland, Värmland och Dalsland. Kanske kan den ha funnits i sammanlagt 30 exemplar om man räknar med att varje häradshövding och biskop hade var sitt eget exemplar som gick i arv.

Det finns bara två exemplar kvar till våra dagar. Den ena består av fyra sidor. Den bäst bevarade kallas för handskrift B 59 och finns på Kungliga biblioteket i Stockholm.

– Den har förvarats på bra platser i bland annat Skara domkyrkans arkiv så att den klarat sig till våra dagar, säger Per-Axel Wiktorsson som tillsammans med Föreningen för Västgötalitteratur är utgivare av faksimilutgåvan som kom ut 2011.

Svenska kungar

Boken är inte så stor. Den mäter ungefär 21x17 centimeter och den innehåller 80 sidor. Handskriften B 59 har fått fler sidor tillagda av den så kallade D-skrivaren som forskarna kallar mannen som gjort anteckningar i boken. Den innehåller nämligen mer än bara själva lagtexten.

– Han började skriva på de blad som var tomma i boken. Sedan har han fyllt på med fler ark på slutet. Boken blev inbunden först senare, säger Wiktorsson.

Det är de anteckningarna som gör boken extra intressant. Den innehåller listor över kristna svenska kungar och biskopar från tidig medeltid, en tid vi har få källor bevarade ifrån.

Listan över kungar i Sverige börjar med Olof Skötkonung och går fram till och med Johan Sverkersson som regerade mellan 1216 och 1222. Biskoparna börjar med Sigfrid fram till biskop Stenar som nämns i andra källor 1238.

– Det är inte D-skrivaren som gjort listorna själv utan han har skrivit av dem. Det verkar som att skrivaren var intresserad av historia och samlade på sig fakta, säger Wiktorsson.

Annons

Han har också skrivit ner Västergötlands gränser, allmänningar och gjort anteckningar om Vidhems socken, det som i dag kallas för Vedum, eller formellt Laske-Vedum.

– Det är därför som man tidigare trott att det är Vidhemsprästen som gjort anteckningarna, säger Per-Axel Wiktorsson.

Inte prästen

Forskarna tror inte längre att Vidhemsprästen är D-skrivaren.

– Han hade en speciell handstil och den förekommer på fler handskrifter och diplom. Han gjorde bokstaven g på ett speciellt sätt. På det sättet har han spårats, säger Per-Axel Wiktorsson.

Mannen heter Tyrgils. Han föddes på 1270-talet och levde in på 1340-talet. Hans mamma hette Kristina Gustavsdotter och pappan kan vara en Peter som var kyrkoherde i Tidaholm. Kristina slutade sina dagar som nunna i Gudhems kloster. Troligen fick hon Tyrgils utanför äktenskapet.

Tyrgils utbildades till präst där han lärde sig att skriva. Någon gång under 1310-talet skrev han anteckningarna i den Äldre Västgötalagen. Han blev hertigarna Erik och Valdemars skrivare under den senare delen av 1310-talet. 1307 blev han kanik i Skara, det innebar att han hade en tjänst vid domkapitlet. 1331 var han vid den påvliga kurian i Avignon och när han kom tillbaka till Sverige skrev han diplomen till dem som betalat Peterspenningen, avgiften till den heliga stolen.

Herr Lars

Vidhemsprästen, herr Lars är dock inte avförd, tvärt om. I den Äldre Västgötalagen finns det ju naturligtvis lagtext. Här kommer han in i bilden igen.

– Vi är ganska säkra på att det är han som skrivit huvudtexten i lagboken. Man kopierade böckerna genom att för hand skriva av ett original. Det var också möjligen han som ägde boken vid slutet av 1200-talet och början av 1300-talet, säger Per-Axel Wiktorsson.

Mer exakt vem han var vet man inte mer än att han var just präst och hans handstil tyder på att han är utbildad.

– Det finns flera Lars omtalade i Skara vid den tiden, men ingen av dem kan kopplas till just Vidhemsprästen. Lars var ett väldigt vanligt namn på den tiden, säger Wiktorsson.

Vidhemsprästen Lars skrev av lagtexten på 1290-talet, kanske under en tjänstgöring i Skara. Det gör att han borde vara född runt 1260-talet och man vet att han levde en bit in på 1300-talet.

– Hans person är dolt i historiens dunkel, men det kan ju ändras, säger Per-Axel.