– Det mesta av slottet återanvändes efter branden. Det finns delar av slottet på Simmatorp och Dagsnäs. Vi tror att återbruk är nytt idag, men det var ännu mer omfattande förr, säger Ragnar Sigsjö.

Namnen på slottet är många och ibland kallas det för borg.

– Det korrekta är Skaraborg eller Skaraborgs slott, förklarar Ragnar Sigsjö och tillägger att slottet inte ska förvecklas med Gälakvist som var en medeltida borg som låg cirka 100 meter från platsen.

Det är svårt att skapa sig en bild över hur Skaraborg sett ut och hur stort det var. Det finns inga murar eller ruiner kvar idag. På gräsmattan i hörnet av Skaraborgsgatan och Nils Billstensgatan finns det en modell över hur slottet kan ha sett ut.

– Vi gjorde sonderingsgrävningar 1973 när bostadshusen skulle byggas. Vi hittade bland annat en stödmur på baksidan där grusplanen är idag. Den verkade som en terrass ut mot sumpmarken som började där. Åt andra hållet finns kyrkogårdsmuren ungefär där cykelbanan går idag. Mellan dessa finns en del av det gamla klostret och kyrkan som låg där. Strävpelarna vid koret på kyrkan stod ungefär där de inglasade balkongerna i det ljusa tegelhuset finns och det västliga tornet låg där SRF har sina lokaler, säger Ragnar Sigsjö som ledde utgrävningarna.

– Vi gjorde några fynd vid sonderingsgrävningen, och i kyrkogårdsmuren ett 20-tal mynt från 1200-talet. I övrigt är området inte utgrävt i någon större utsträckning.

Populärt kloster

Skaraborg byggdes inte som slott från början. De första husen på området var ett konvent, det vill säga tiggarordnarnas motsvarighet till kloster. Dominikanermunkarna eller svartbröderna som de också kallades startade sin verksamhet där 1239. På den tiden låg husen ute på landet. Skara stads gräns gick där Skaraborgsgatan går i dag.

– Det var en lärd klosterorden. De hade föreläsningar som var öppna för alla. Det fanns säkert ett underlag eftersom Skara är ett biskopssäte och hade en skola som var kopplad till kyrkan. Latin var det naturliga språket, men en del var säkert även på svenska, säger Ragnar Sigsjö.

Klostret var populärt och det blev något av en mötesplats både för de som bodde i staden men också för större möten.

– De nordiska riksråden samlades här för en konferens 1499. Danmarks kung Kristian II som vi svenskar kallar tyrann och danskarna den gode var en av de kända gästerna, säger Sigsjö.

Kloster blev slott

Konventets tid tog slut i och med reformationen, eller kulturrevolutionen som Ragnar Sigsjö kallar den.

– Kung Gustav Vasa bestämde att allt katolskt skulle bort. Det ledde bland annat till att klostren stängdes, säger han och förklarar att hädanefter var det den lutherska läran som var den rätta.

Annons

Kung Johan III, son till Gustav Vasa, bestämde sig för att bygga om och till konventet i Skara till ett slott där landshövdingen skulle ha sitt säte. Landshövdingen var statens/kungens representant ute i riket, ett sätt att hålla koll på befolkningen och få in skatt till staten, en slags dåtida skattemyndighet.

– Det är därför som det gamla länet fick sitt namn Skaraborg. Det är helt enkelt uppkallat efter slottet där landshövdingen för det här området bodde, förklarar Ragnar Sigsjö.

Inte stort

Klosterkyrkan byggdes om till slottskyrka och mitt emot den byggdes ett tvåvåningshus i sten där landshövdingen hade sin verksamhet. Slottet byggdes i italiensk renässansstil, vilket var på modet då.

– Johan III byggde bland annat till strävbågar vid koret på slottskyrkan och det var mycket fina dekorationer i sten på byggnaderna, säger Sigsjö.

Exakt hur slottet sett ut vet vi inte idag, men det är sannolikt att det liknade Vadstena slott, fast en våning lägre och mycket mindre. Det finns några skriftliga källor som beskriver byggnaderna: "Var ett ganska prächtigt hus, med 2 höga portar, en i norr, och en västerut, härlig Kyrkja i thet hörnet, högt torn midt på södra sidan; en skiön kiälla med klart väl smakande vatten mitt emillan kjällare och tornet" skriver kyrkoherden i Timmele Harald Ullenius.

– Slottet var inte så stort. Området mäter 42 gånger 52 meter, säger Sigsjö.

Carl von Linné konstaterar vid sitt besök att slottet "allenast varit ett stort hus".

Brändes ner

Men dess historia blev kort. 1500- och 1600-talen var oroliga tider med många krig mellan svenskar och danskar.

– 1612 kom den danska strövkåren och brände ner slottet, säger Ragnar Sigsjö.

Det var tänkt att Skaraborgs slott skulle byggas upp igen, men så blev det inte.

– Det var främst av ekonomiska skäl men också på grund av att allt mer av makten och centrum flyttats från Skara till Mariestad. Skaras betydelse hade redan börjat avta på 1400-talet. Hade den inte gjort det hade det kanske varit Skara som varit residensstad, säger han.

Stenbrott

Det dröjde fram till 1700-talet innan byggnaderna var helt borta.

– Slottet blev ett stenbrott efter branden. Man återanvände materialet och byggde nytt med det. De fina stendekorationerna använde mellanadeln på sina gårdar och Skaraborna tog hand om byggstenarna, säger Ragnar Sigsjö.

Den stora porten som var vänd mot Skara stad finns på Dagsnäs slott, en del stendekorationer finns på Simmatorp strax utanför Skara och på Penningby slott i Uppland. Tegel från klostret transporterades till Läckö slott redan på den tiden då Johan III byggde Skaraborg. Genom återbruk försvann Skaraborgs slott, men det gjorde också att delar av slottet finns kvar idag. Ungefär som med namnet. Länet finns inte längre men namnet lever vidare.