Medan bortalaget IFK Vänersborg tar sig till Lidköping i buss anländer tv-truppen med olika färdmedel, på olika klockslag och från olika delar av landet. Huvudpersonerna, programledare AnnaMaria Jansson och kommentator Chris Härenstam, kommer strax efter klockan 12, två och en halv timme före matchstart. De har åkt tåg från Stockholm till Skövde och sedan tagit buss sista biten. Chris var kvällen före konferencier på en idrottsgala i Linköping, körde bil hem halva natten och hann bara med tre timmars sömn. Några trötthetstecken syns inte. Chris hälsar och skämtar med funktionärer och kollegor. "Hallå, gubben", säger han till flera, vilket inte är så konstigt då det i rummet är 18 män och en kvinna.

– Nu får vi fixa en stol till damen, det är viktigt, hon är gravid, säger Chris innan han ens fått av sig sin egen svarta dunjacka.

AnnaMaria Jansson slår sig ned med en lunchtallrik: fisk och kokt potatis. 35-åringen är mest känd för att hon förra året blev den första svenska kvinna att kommentera en herrfotbollsmatch i tv. Det här är första gången hon jobbar med en bandysändning.

– Sedan jag kom till SVT har jag alltid sagt att den dagen vi tar tillbaka bandyn, då är det jag som ska få göra det. Och så blev det. Så det var väldigt, väldigt trevligt. Nu kommer jag inte hinna vara med hela vägen till finalen dock. Jag kommer köra januari ut och går sedan på mammaledighet. Lite surt, men man får säga att det är för ett gott syfte, säger AnnaMaria som ursprungligen är från Vargön och dagen till ära har svårt att dölja sina sympatier.

– Jag är Vänersborgssupporter i själ och hjärta, i alla fall förr om åren när jag bodde hemma. Nu är jag sportjournalist och självklart helt neutral, inget hjärta någonstans. Men – det måste jag ändå säga – skulle jag välja en vinnare här så blir jag glad om Vänersborg lyckas. Jag är född och uppvuxen där, har min familj kvar.

Tror du det är något som påverkar dig i dag?

– Nä. Jag har jobbat så många år med sport och på något sätt lärt mig att de eventuella känslor man någon gång kan ha för ett lag lägger man åt sidan. Det bara är så. När det är sändning kliver man in i en annan roll.

***

Chris Härenstam är van vid direktsändningar, även om det var fyra år sedan han senast kommenterade en bandymatch eftersom TV4 har ägt rättigheterna.

– Det ska, handen på hjärtat, bli riktigt roligt.

Chris förbereder sig alltid på samma sätt, oavsett om det handlar om fotboll, ishockey, handboll eller bandy. Han ringer till båda lagens tränare för att få laguppställningar, senaste nytt, plus/minus på alla spelare samt en del saker "off the record" som han kan ha nytta av. Däremot kontaktar han aldrig spelarna. Han vill inte ha en vänskaplig relation med dem för att försvåra för sig själv att kritisera dem.

Chris har genom åren haft många experter vid sin sida – Glenn Strömberg, Niklas Wikegård, Magnus Grahn, för att nämna några – och nu ska han jobba ihop med Jonas Holgersson. Den förre landslagsspelaren med tre VM-guld är tillbaka i sporten efter ett uppmärksammat dopningsbråk. I april blev han av Svenska bandyförbundets disciplinnämnd avstängd i 8,5 månader från all idrottslig verksamhet efter att Riksidrottsförbundets dopningkommission rapporterat hans uppträdande i samband med en kontroll i november förra året efter att Gais, som han då tränade, mött Vänersborg borta. Ett beslut som Riksidrottsnämnden sedan upphävde.

I dag jobbar Holgersson som betongarbetare i Göteborg och är uppenbart nervös inför sitt nya tv-jobb.

– Som spelare och ledare visste jag att jag kunde hantera det av erfarenhet. Det här är ny mark för mig, säger Jonas och tillägger att han känner sig trygg med att ha Chris vid sin sida.

De båda har pratat mycket på telefon. Chris har slagits av Holgerssons stora bandykunnande och hoppas han också ska kunna förmedla det till tittarna.

– Det är upp till mig. Om han misslyckas beror det bara på mig. Det är kommentatorns uppgift att se till att vi två dansar. Det handlar inte om att komma med direktiv, för då blir han låst, utan om att få han att briljera med sina kunskaper. Sedan vill jag att han ska komma med en eller ett par utropstecken också. Det vill säga att han ska säga en del saker som får folk framför tv-apparaterna att tycka "öhh?" eller "ahh!". Det ska bli lite provokativt också, så att bandyn tar plats och syns. Det ska inte vara lagom, inte i det här fallet, menar Chris.

Han tar med sig Holgersson och knackar på utanför domarnas omklädningsrum för att veta vad som hänt inför säsongen, vilka direktiv de har fått av förbundet.

***

Klockan närmar sig 13.00. Hela sändningsteamet är på plats, alla utom redaktör Björn Hedman som tagit tåget från Malmö. Framme på stationen i Lidköping får han inte tag på någon taxi som kan köra honom bort till arenan. Projektledaren och studiomannen Staffan Sundberg skickar en bil för att hämta medarbetaren.

När Björn Hedman till slut kliver in genom dörren är det dags för redaktionsmöte. Eftermiddagens körschema gås igenom. Han pratar, de andra sitter och lyssnar. Chris antecknar. Koncentrerat. Under matchens gång kommer han ha tre handskrivna A4-papper framför sig – ett om Vänersborg och deras spelare, ett om Villa och det tredje, i mitten, är laguppställningarna om han "mot förmodan" skulle tappa bort sig.

– Jag försöker aldrig hänga ut någon spelare, framför allt aldrig prata om dem som personer, om det inte är positiva ord förstås. Det är väldigt viktigt.

Före matchen ska Chris intervjua tre spelare. En presskvinna från Villa meddelar de berörda spelarna. Daniel Andersson är först ut och stannar till i "flashen" – intervjuplatsen framför en reklamvägg mellan spelargången och isen – på väg ut till uppvärmningen. Chris kommer någon minut senare, efter att till slut ha hittat en toalett en bit bort i korridoren. Han går rakt förbi Villastjärnan som inte rör en min.

– Här står han, får studiomannen Staffan Sundberg upplysa.

– Hej, Daniel, säger Chris.

– Kul att se dig, menar Andersson.

– Ja, detsamma.

Två intervjuer ska göras med Villas nummer 83 – dels en till försnacket och dels en längre som ska visas i pausen.

– Har vi någon mikrofon?

– Kommer, svarar studiomannen.

Under tiden förbereder Chris Daniel Andersson på vilka frågor han tänker ställa.

– Hur het är matchen? Ta gärna i lite där.

Därefter betar han av Vänersborgsspelarna Martin Röing och Christoffer Fagerström. Efter respektive intervju kommer han med beröm och det låter verkligen som han menar det.

Därefter tar Chris hand om nioårige Edwin som hört av sig och vill träffa tv-profilen. Chris fortsätter vara avspänd trots att sändningsstarten närmar sig.

Annons

– Nervös? Nä, det blir jag inte längre. Hakar jag upp mig, stammar eller missar ord – det är inte hela världen. Bara köra vidare. Det är bara en tv-sändning, är inte viktigt egentligen. Viktigt är familjen och livet, att ta hand om sig.

***

– Starta nu! Kör igång. Varsågoda.

Klockan är – exakt – 14.15.16 när redaktör Björn Hedman ger klartecken från sändningsbussen till AnnaMaria Jansson att dra igång. Hedman var anställd elva år på SVT en gång i tiden. Numera är han frilansare. Som redaktör håller han ihop innehållet, pratar i örat på programledaren, experten och kommentatorn och ser till att tiden hålls. Till höger om sig har han bildproducenten, som sitter som en pianospelare med fingrarna för att manövrera det stora mixerbordet. Fem kameror har han att välja på, om det ska vara huvudkameran eller närbilder.

Till vänster: grafikern, som lägger ut alla grafiska skyltar, laguppställningar, målgörare och dessutom är ansvarig för matchklockan i bild.

En rad bakom återfinns "evs:aren", han som har hand om reprismaskinen, en slags dator som man kan backa upp alla situationer.

Längst bort, i ett eget litet rum: ljudteknikern som ser till att rätt mikrofoner är påslagna.

I andra änden: bildingenjören som skruvar på apparaterna så att alla kameror ska se likadana ut i färgerna.

– Det är en stor apparat och det funkar inte om vi inte jobbar tillsammans allihop, säger Björn Hedman.

Jag räknar till 35 skärmar i skiftande storlek som man kan se matchen på i bussen.

Närmast dörren sitter han som är yngst, Christoffer Günzel. 30-åringen har en av de tyngsta rollerna som tekniskt ansvarig från Mediatec.

– Jag sitter bara och väntar på att något ska gå fel. Då är min uppgift att lösa det. Jag har inget med själva innehållet i sändningen att göra.

Christoffer är inte sportintresserad och bryr sig inte om spelet över huvud taget. Tidigare i veckan var han i Sundsvall på inspelningarna av Gladiatorerna.

– En betydligt större produktion än det här. 13 kameror jämfört med de fem vi har i dag.

Sändningsbussen, som tillhör ett inhyrt produktionsbolag, kommer direkt från fredagens Idolsändning och kördes ned till Lidköping under natten. En sladd går bort till en länkbuss som skickar signalen. På parkeringen mellan hallen och isstadion står också en följelastbil som man lastar kameror och kablar i.

– Vi är som ett cirkussällskap, säger Anders Olsson, som hållit på med detta sedan 1992 och jobbar för alla kanaler.

Han är från Mariestad men sällan hemma. Guldkort har han på alla de stora hotellen. Titeln är teknisk assistent.

– Helst ska jag inte göra något under matchen, då funkar allt. Det kan hända vad som helst, är ändå teknik vi håller på med. Jag tror jag råkat ut för det mesta, och är ganska luttrad. Är nog de andra inne i bussen som blir mer stressade när det börjar strula. Det går att lösa det mesta, säger Anders Olsson.

Han tillägger:

– Folk sitter hemma och tittar på tv:n när vi andra jobbar. Men det är nya saker hela tiden, man blir aldrig uttråkad.

***

– Och så ta upp händerna ur byxfickorna. Du kan hålla dem på bordet... Nu är det på riktigt!

Under första inslaget pratar redaktör Björn Hedman från bussen med expert Jonas Holgersson i studion nere vid ena hörnflaggan.

När matchen går igång vid 14.30 rusar Holgersson upp till pressläktaren och in i kommentatorshytten. Under matchen står han upp medan Chris Härenstam sitter ner. Den sistnämnde pushar sin nye parhäst med ryggdunkningar och genom att göra tummen upp.

Efter första halvlek leder Vänersborg med 4–2.

– Jag tror Villa kommer tillbaka spelmässigt, återstår att om man kommer ikapp målmässigt, säger Chris och går och hämtar kaffe i en pappmugg.

Jo, Villa kommer tillbaka, och så här låter Chris Härenstam då:

– Ja, vad händer? Vad händer? Jo det är framför allt mål. Det är kvitterat, med bara sekunder kvar av tilläggstiden. Bollen studsar fram och tillbaka. Vad är det som händer, Jonas?

AnnaMaria i studion struntar i att det inte blev seger för "hennes" lag.

– Jag är glad över att det blev bästa sortens tv-match. Det kan inte bli bättre än så här. Mycket mål, jämnt, ett avslut som knappt går att förbeställa – det var allt man vill ha.

Hon och de andra i teamet börjar packa ihop. Om ett par timmar avgår tåget från Skövde till Stockholm. Nästa dag ska hon kommentera Sweden International Horse Show.

Alla ska de vidare till nya matcher, produktioner och inspelningar.

Tv-cirkusen rullar vidare.

SVT