Runt 60 politiker och tjänstemän från 13 kommuner samlades på Rosers i Skara. De fick lyssna på bland annat Martin Valfridsson som är regeringens nationella samordnare i frågan om utsatta EES-medborgare. Han både informerade om sitt arbete och tog in information från kommunerna.

— Jag har nu varit i 75 kommuner och är ute efter dialog kring de utmaningar man ser, säger han och lovordnar samordningsinitiativet i Skaraborg.

I Sverige finns runt 5000 fattiga EES-medborgare som tigger, det är en väldigt liten andel av de miljoner personer som lever i fattigdom i Rumänien och Bulgarien.

Martin Valfridsson ser idag att kommunerna och andra myndigheter hanterar EES-medborgare på olika sätt med olika framgång. Han vill se ett mer samordnat arbete så alla drar åt samma håll. Det inkluderar även samarbete med församlingar och organisationer som försöker hjälpa de utsatta EES-medborgarna.

— Vi behöver långsiktighet i arbetet, medmänsklighet så vi bemöter de utsatta med respekt och att vi tillämpar lagarna på rätt sätt, säger Valfridsson.

Lagar gäller alla

Han värnar den fria rörligheten inom EU, men poängterar att samma rättigheter och skyldigheter gäller alla. Om en bosättning är olaglig är den det oavsett vilka som bor där.

— Det är en utsatt grupp, men jag som jurist ser inget annat alternativ än att följa lagen. Man får inte bo så. De får komma hit, till och med tigga, men då måste de ha råd med eget enkelt boende som är lagligt, säger Martin Valfridsson som även tycker att en avhysning är omständlig att få till för kommunerna och att lagstiftningen bör anpassas efter idag.

Martin Valfridsson påminde om att man måste tänka långsiktigt när man hjälper. För att hjälpa bör man istället satsa på struktur och förändring i hemlandet, på det viset bekämpar man fattigdom bäst.

— 100 kronor kan göra mer betydligt mer nytta hos en organisation än hos en enskild individ, där mycket av pengarna försvinner på resan hit. Jag vill inte moralisera eller kritisera någon som skänker pengar i en pappmugg till en person som tigger, jag förstår att man vill när man ser en medmänniska i ögat. Det jag vill peka på är att pengarna gör mer nytta på andra sätt.

Även Rickard Klerfors från biståndsorganisationen från Hjärta till hjärta har samma åsikt som Martin Valfridsson om hur man hjälper dem ur fattigdomen bäst. Det finns exempel där privatpersoner samlat ihop pengar och hjälpt en familj från Rumänien med pengar till ett hus.

— Det är bra för den enskilda familjen, men det finns en risk att det blir en reklampelare för Sverige bland grannar och släktingar och att fler kommer hit, då ökar utsattheten. Om pengarna hade gått till hjälp i hela byn hade man fått ett bättre resultat, säger Rickard Klerfors som i Hjärta till hjärta istället hjälpt fattiga till egen försörjning genom korgtillverkning och lantbruk.

Skara initiativtagare

Skara kommuns omsorgsförvaltning tog initiativet till dialogdagen och bjöd in Skaraborgskommunerna. Skara har avhyst tiggare från olagliga bosättningar vid två tillfällen och har därefter fått många frågor från grannkommunerna hur de hanterade det.

— Istället för att var och en hör av sig så kan vi i Skaraborg ha en heldag och få hit regeringens samordnare i frågan. Då kan vi inte bara få information, utan också delge våra synpunkter i frågan till regeringen, säger kommunalrådet Fredrik Nordström (S) som ser det som en väldigt komplex fråga med många utmaningar.

Tanken är att dialogen kring fattiga som tigger ska fortsätta mellan Skaraborgskommunerna.