En ny forskningsrapport har släppts kring tiggarnas situation.

LÄS DEN HÄR: Så är livet som tiggare

Vi har ringt runt till socialchefer, politiker och kyrkan som har bra koll på hur situationen för EU-migranterna ser ut i deras respektive kommuner; Skövde, Falköping, Tidaholm och Skara.

Marie Blåder, avdelningschef på sektor socialtjänst i Skövde, säger att när det gäller antalet EU-migranter i Skövde har det inte ändrats.

— Vi har ett tiotal personer från Rumänien som bor i husvagnar som kyrkan har ordnat.

Socialtjänsten har ett team som träffar tiggarna varje vecka

— Det är ett sätt att visa oss, svara på frågor och samtidigt kolla om de behöver hjälp med något speciellt. De har det jättesvårt, så är situationen för alla tiggare i Sverige, säger hon.

Nödbistånd

Annons

Monica Johansson, socialchef i Skara, berättar att man inte har en klar bild över hur många tiggare som finns i kommunen.

— Vi har ingen annan hjälp i förhållande till denna målgrupp än den som gäller andra EU-medborgare. Konkret har detta bestått i att vi några tillfällen bevilja nödbistånd i form av matpengar och hemresa. Vi har haft sammankomster med representanter för kyrkan som på olika vis tillhandahåller stöd för gruppen. Vi har då målgruppen sovit i parkerade bilar arbetat uppsökande för att informera om deras skyldighet att ordna boende och försörjning för att kunna vistas i kommunen. Målgruppen har därefter inte sökt upp kommunen för stöd, säger hon.

Socialförvaltningen i Tidaholm gjorde för en tid sedan en kartläggning bland kommunens EU-migranter.

— Inga av dem som uppehåller sig i Tidaholm är härifrån utan körs hit på morgonen och hämtas på kvällen. Vi tror de bor i Skövde, säger Christer Johansson.

Hur ser du på tiggarnas situation i Tidaholm?

— Det är inte det mest optimala, så klart hade man önskat att de hade ett annat liv. Men det finns iallafall inga barn i gruppen - vi hade aldrig accepterat barn boendes under en presenning - utan det är vuxna människor. Tiggarna har tillfrågats om de behöver hjälp men då har svaret varit nej.

I Falköping finns i huvudsak två familjer, en grupp på 16-20 personer, som turas om att komma. Här bedriver en ekumenisk grupp ett omfattande stödarbete för EU-migranterna och har till exempel ordnat olika typer av boenden. Tina Redin, diakon inom Svenska kyrkan, berättar;

— Det vi gör, gör vi i det lilla men som ändå har stor betydelse för människorna. Alla ska ha tak över huvudet, vi hjälper dem om de behöver vård. Pingstkyrkan delar ut värdecheckar som de kan handla för på second hand-butiken och vi ordnar svenskundervisning något de yngre framför allt gärna vill ha, säger hon.