Under 2016 anmäldes totalt 994 fall av hets mot folkgrupp på nätet. Under de första sju månaderna av 2017 har 1 177 fall anmälts. De flesta fallen som anmäls rör kommentarer i sociala medier som Facebook och Instagram.

Polisen bekräftar att det är en liten grupp människor som står bakom många anmälningar. De har rakt ut sagt att de har tröttnat på hånfulla kommentarer och att de därför väljer att polisanmäla. De som anmäler vill samtidigt ofta vara anonyma för att slippa andra hot och trakasserier.

Det är dock fortsatt svårt för polisens utredare att driva ett fall med hatbrott på nätet så långt att det går att väcka åtal. De som pekas ut för att ha skrivit hotfulla kommentarer är ofta någon i anmälarens närhet, som klasskompisar eller en partner eller före detta partner. Problematiskt för polisens utredare är att de utpekade personerna ofta skyller på någon annan. Trots att mobiltelefoner och IP-nummer går att spåra är det fortfarande svårt att bevisa att den utpekade personen verkligen har skrivit det anmälda inlägget.

— Det kan till exempel vara så att personen säger att "den kvällen hade jag fest hemma. Någon kompis måste ha gjort det där inlägget". Då får vi lägga ner utredningen, säger Shari Tingman.