Skaraborgs sjukhus ger livsavgörande vård till många människor, men det är en verksamhet under press. Vårdgarantin uppfylls inte - människor får ofta vänta för länge på vård. Budgeten hölls inte i fjol och ser inte ut att göra det i år heller.

Den personalkategori som är störst till antalet och förmodligen är den yrkesgrupp som främst förknippas med ett sjukhus är sjuksköterskan. Även barnmorskor räknas in i personalkategorin. Flera avdelningar på Skaraborgs sjukhus skulle vilja anställa ett flertal ytterligare sjuksköterskor, men lyckas inte rekrytera. Detta är den största orsaken till att runt 50 vårdplatser är ofrivilligt stängda på sjukhuset och det påverkar även direkt hur många operationer som kan göras, vilket naturligtvis har betydelse för vårdköerna.

Annons

Men det senaste året har antalet sjuksköterskor på Skaraborgs sjukhus inte ökat, utan minskat med 32 personer. Detta samtidigt som den totala personalvolymen ökat med 53 personer, däribland läkare och undersköterskor men den personalgrupp som ökat mest är administratörer.

Frågan vi ställer till sjuksköterskan och den fackliga företrädaren för Vårdförbundet Lene Lorentzen är: Varför lämnar sjuksköterskan sjukhuset?

- Det har under lång tid varit en tärande arbetsmiljö för våra sjuksköterskor på Skaraborgs sjukhus och förmodligen ser det likadant ut på andra sjukhus. Under många år har vi varit för få och arbetsbelastningen har varit mycket hög. Det går inte att hålla tag i arbetsmiljö- och utvecklingsfrågor. Chefen sliter med bemanning hela tiden och det är inte bemanningen till hösten, utan bemanningen för ikväll, inatt och nästa dag, säger hon.

Dessvärre upplever många att de inte är lediga ens när de är lediga, enligt Lene Lorentzen.

- Först går man på jobbet åtta timmar och känner att man inte mäktar med. Sedan kommer man hem – det är då sms:en kommer: Kan du jobba extra?

Svaret blir till slut en fråga när Lene Lorentzen konstaterar att andra arbetsgivare, som kommuner, ofta kan erbjuda flera tusenlappar mer i lön.

- Om jag kan få ett annat jobb med högre ersättning och bättre arbetsvillkor, varför ska jag då stanna kvar?

Någonstans går det en gräns där det som är roligt och utvecklade med sjukhusjobbet vägs upp av en oro för den egna hälsan, menar Lene Lorentzen.

Enligt det som kallas vårdgarantin ska människor få vård inom vissa bestämda tider, till exempel operation eller behandling senast inom 90 dagar, något som långtifrån alla får. Det är något som ofta nämns i debatter kring vårdköer, men Lene Lorentzen vänder upp och ner på frågan.

- Varför har vi ens en vårdgaranti? Förmodligen för att vi insåg att folk inte får vård i tid. Förmodligen för att vården inte kunde leverera i den hastighet som personer blev sjuka. Det innebär att vi har en underdimensionerad vård. Nu mäter vi siffror bara för att tvinga en verksamhet som är underdimensionerad att leverera något den inte mäktar med, säger hon.

Enligt Lene Lorentzen är det nu i vården hela tiden ett trixande kring var köerna är längst och var resurser ska läggas.

- Tänk om vi istället för att lägga krut på att registrera köerna och komma med åtgärdsförslag faktiskt la pengar på att bemanna de vårdplatser vi vet att vi behöver, säger hon.

Om man valde att bemanna upp de fastställda vårdplatserna ”till varje pris”, vilket kanske skulle innebära ett antal tusenlappar i höjda löner, skulle så många andra problem lösas, menar Lene Lorentzen. Förutom att fler skulle få vård snabbare skulle överbeläggningarna, utlokaliseringar, vårdskador och sjukskrivningar minska.

- De lägger pengar på helt fel saker. Bemanna upp till varje pris, säger Lene Lorentzen och citerar sjuksköterskeikonen Florence Nightingale: "Det är alltid billigare att betala arbetskraften dess fulla värde."

Florence Nightingale var en engelsk sjuksköterska som ägnade sitt liv åt att vårda de sjuka och lidande. Hon arbetade frivilligt i Krimkriget på 1850-talet där hon drastiskt sänkte dödligheten genom att införa strikta rutiner och förbättrad hygien. Hon grundade en skola för sjuksköterskor och skrev även böcker om yrket.
Foto: Oxford Science Archive

I Skaraborgs sjukhus åtgärdsplan för att komma tillrätta med sin ekonomiska obalans saknar hon denna insikt.

- De vägrar acceptera den uppenbara lösning som finns framför näsan, att betala arbetskraften dess fulla värde, säger Lene Lorentzen.

Hon påpekar att specialistsjuksköterskor har fyra års högskolestudier bakom sig.

- Vi borde ligga närmare läkare än undersköterskor i lön, det gör vi inte idag. Samhället har för länge köpt vård för billigt. Nu börjar vi tröttna i Vårdförbundet. Vi tar inte att bli undervärderade och leverera i en arbetsmiljö som inte är hållbar, säger Lene Lorentzen.

Användandet av hyrpersonal ökar. Under årets tre första månader kostade hyrpersonal 40 procent mer för Skaraborgs sjukhus jämfört med förra året. I åtgärdsplanen ingår att minska på kostnaderna för inhyrd personal.

- Att sträva efter att minska hyrpersonal har alla varit överens om länge. Det vi saknar är hur:et, säger Lene Lorentzen.

50 vårdplatser stängda

Fakta hämtade ur delårsrapporten för Skaraborgs sjukhus, mars 2018:

Måluppfyllelsen f..

50 vårdplatser stängda

Fakta hämtade ur delårsrapporten för Skaraborgs sjukhus, mars 2018:

Måluppfyllelsen för vårdgarantin är 70 procent för operation/behandling samt 89 procent för besök. Antal väntande till operation/behandling har ökat jämfört med samma period 2017, antal väntande till första besök har minskat.

I snitt är cirka 50 vårdplatser ofrivilligt stängda på grund av brist på sjuksköterskor. Under årets tre första månader har upp till 25 vårdplatser som bemannats med personal på övertid och en stor andel av dessa patienter har blivit utlokaliserade.

Beläggningsgraden har varit hög på flera avdelningar, ibland över 110 procent.

Det har gjorts 4 600 timmar mer övertid jämfört med samma period i fjol. Antalet övertidstimmar var 37 700.

Sjukfrånvaron minskade förra året på Skaraborgs sjukhus. Men årets tre första månader har sjukfrånvaron varit högreän 2017, till stor del på grund av influensa. Snittet ligger på 7,5 procent och målet är 5 procent.

Antalet medarbetare har ökat med 53 personer sedan början av förra året. Under samma period har antalet sjuksköterskor minskat med 32. Undersköterskor (+13), läkare (+17) och administratörer (+20) har blivit fler. Ökningen av administratörer beror till stor del på ett arbete där antalet medarbetare en enhetschef har under sig har minskats.

Personalomsättningen har minskat något om man jämför årets tre första månader med samma period förra året, från 3,4 procent till 2,3 procent.

Kostnader för bemanningsföretag under årets tre första månader har ökat från 2017 (15,9 miljoner kronor) till 2018 (22,3 miljoner kronor).

Andra tongångar hörs från ledande regionpolitiker som Johnny Magnusson (M) som uttryckt att sjukhusen borde klara att hålla budget och uppfylla vårdgarantin, då stora resurser tillförts under åren.

– Men var finns beräkningen på vad det kostar att bedriva den vård vi ska ha? Vi jämför hela tiden med året innan, säger Lene Lorentzen.

På regionnivå finns även beslut om att göra en omställning av vården till mer nära vård, ökad digitalisering och koncentration av viss sjukhusvård.

– Jag tror att det är nödvändigt med mer primärvård och nära vård. Samtidigt finns det delar av omställningen som fortfarande känns som en pappersprodukt. Det har pratats om den i så många år och det har hänt så lite. Hur mycket resurser är det försvarbart att lägga på att administrera omställningen när det levereras så lite? undrar hon.

Samtidigt har Vårdförbundet haft synpunkter på ett beslut om att koncentrera sällanvård till färre sjukhus.

Lene Lorentzen
Foto: Per Claesson

Den grönblå majoritet som styr Västra Götalandsregionen har dubblerat ob-tillägget för nattarbete inom vården och även ökat det för helgarbete, men Vårdförbundet hade hellre sett att pengarna lagts på höjd lön. Villkor för ob-tillägg regleras i centrala avtal, vilket Lene Lorentzen menar är en viktig del av den svenska modellen på arbetsmarknaden.

- Här väljer politikerna att gå ifrån den modellen avsevärt. Varför vill man haverera den svenska modellen eller har man inte tänkt på långt? undrar hon.

För regionen finns det möjligheter att påverka SKL (Sveriges kommuner och landsting) att förbättra villkoren i det centrala avtalet, menar Lene Lorentzen.

Ett förslag som framkastats från Socialdemokraterna är att stryka underskotten för sjukhusen.

- Man kan fundera på varför vi har underskott. Har vi slarvat bort pengarna eller fikat upp dem? Förmodligen har de gått till vård. Jag tycker nog att man tänker rätt där, säger Lene Lorentzen.

Nu närmar sig semesterperioden.

- Vi fasar som alltid inför sommaren. Vi är oroliga särskilt för att nya som kommer ut från skolan ska få en dålig situation som de känner att de inte mäktar med och sedan bara lämna yrket, det har vi sett tidigare, säger Lene Lorentzen.

För att lösa bemanningen bokas personal in på extrapass utöver deras normala tjänstgöring.

- Vi pratar mycket om extrapass som inte är lösta, men inte lika mycket om de som är lösta. De innebär att människor ska arbeta mer än heltid på sommaren, när vi vill vara på alla andra ställen än jobbet. Det straffar sig, säger Lene Lorentzen.

Läget på akuten ska vara något bättre i år jämfört med förra året. Samtidigt är operationskapaciteten lägre än förra året och läget för det som förkortas An-Op-Iva (anestesi (bedövning), operation och intensivvård) är dåligt även på andra sjukhus, enligt vad Vårdförbundet erfar.