Louise Karlsson går tredje året på designingenjörsutbildningen. Där är de relativt många kvinnliga studenter. Louise bedömer att kanske hälften är tjejer. Hon lockades av innehållet i utbildningen.

— Det är en utbildning som leder till att man kan få jobb.

FAKTA: Stor variation i könsfördelning

I Högskolelagen står det att jämställdhet mellan kvinnor och män alltid ska iakttas och f..

FAKTA: Stor variation i könsfördelning

I Högskolelagen står det att jämställdhet mellan kvinnor och män alltid ska iakttas och främjas i högskolornas verksamhet.

Totalt sett är det ganska jämn fördelning mellan könen på Högskolan i Skövde. År 2017 var 52 procent av helårsstudenterna kvinnor och 48 procent män. Men könsfördelningen varierar mycket mellan de olika utbildningsområdena.

Högskolan i Skövde har som mål att jämna ut könsfördelningen inom de respektive utbildningsområdena. År 2022 ska minst 40 procent av studenterna inom utbildningsområdet teknik vara kvinnor. Idag är andelen 27 procent.

Utbildningsområdena medicin och vård respektive samhällsvetenskap och juridik är idag kvinnodominerade. Där vill man att andelen manliga studenter ska vara 20 respektive 35 procent år 2022. Idag är andelarna elva respektive 28 procent.

Bland de forskarstuderande på Högskolan i Skövde dominerar männen.

Teknik är Högskolan i Skövdes största ämnesområde. Därefter kommer medicin och vård.

Förutom QI finns på högskolan även nätverket Donna, som verkar för en jämnare könsfördelning inom dataspelsutbildningarna. Det pågår också, enligt högskolans årsredovisning, ett projekt för att öka andelen män inom vårdutbildningarna.

Det gör också maskiningenjörsutbildningen. Men den är det bara ett fåtal kvinnor som har valt att gå. Elin Werner tror att namnet kan avskräcka. Människor tänker sig att man ska stå vid en maskin, fast utbildningen leder till att man lär sig att konstruera olika maskiner, redskap, fordon och tekniska prylar.

Elin Werner läser tredje året på maskiningenjörsutbildningen, men är föräldraledig för tillfället. Hon har nyligen blivit mamma till lilla Agnes som hon bär i famnen, medan hon rullar barnvagnen genom Portalen, högskolans lokaler nära Gothia Science Park.

Elins intresse för utbildningen väcktes mycket tack vare att hon visste en del av vad det innebär att vara ingenjör.

— Jag har äldre bröder som är ingenjörer.

Vi går in i ett undervisningsrum där det ligger rikligt med suddgummismulor på borden och på vita tavlan syns matematiska uträkningar. Ett par kaffemuggar står staplade i varandra på fönsterbrädet. Även om de skiljer sig en del mellan de olika inriktningarna är ingenjörsutbildningarna vid Högskolan i Skövde kraftigt mansdominerade.

— Oavsett vad jag presterar syns jag. Man blir ”tjejen i klassen”, säger Louise Karlsson.

Josefine Tempsch går första året på utbildningen till högskoleingenjör, bred ingång. Det betyder att hon senare kan välja inriktning: design, maskin eller produktion. Josefine är en av sex tjejer, av totalt 40 till 50 studenter.

Josefine har erfarenhet av att arbeta i starkt mansdominerade arbetsmiljöer. Hon har en bakgrund som byggsmed. En gång när hon skulle utföra arbete på en byggarbetsplats fick hon höra: ”Här släpper vi inte in några kvinnor”.

— Jag har ju den erfarenheten. Jag vet vad jag ger mig in på.

Annons

När Josefines handbollskarriär tog henne till Skövde HF såg hon chansen att kombinera sporten med ingenjörsutbildningen, som kan ta henne vidare i yrkeslivet.

Ett av syftena med Nätverket QI är att locka fler kvinnor till ingenjörsutbildningarna på Högskolan i Skövde. QI – det uttalas som engelskans ’she’ och betyder livsenergi – bildades 2015. Nätverket ska underlätta för kvinnliga studenter och för de kvinnor som arbetar inom ingenjörsutbildningen på Högskolan i Skövde. Det kan handla om att diskutera och rikta uppmärksamhet mot frågor som man kanske inte tar tag i annars.

— Vissa saker kanske inte beror på att jag är udda, utan de kanske beror på strukturer, säger Louise.

Genom kontakten med varandra och genom att synas vill kvinnorna i QI att fler kvinnor ska upptäcka vad ingenjörsyrket egentligen handlar om. Louise, Josefine och Elin tror att en del tjejer sållar bort ingenjörsyrket utan att riktigt veta vad det är. Många tänker kanske främst på teknik och matematik och inte på problemlösning, vilket är det som yrket allra mest handlar om.

Den som arbetar som produktutvecklare, till exempel, kan verka inom nästan vilken område som helst.

— Jag kan utveckla sportkläder, till exempel. Oavsett vad jag är intresserad av finns ett behov av utveckling, säger Louise Karlsson.

Som barn satt hon gärna och pysslade och skapade. En sorts problemlösning alltså.

Louise, Elin och Josefine tror att kvinnounderskottet på utbildningarna säkert också har med tradition att göra.

— Om man ser tillbaka ett par generationer var ju kvinnor inte ingenjörer alls, säger Josefine.

QI bjuder in kvinnor som verkar i branschen, för lunchsamtal och föreläsningar. Nätverket skapar på så sätt kontakter med personer på olika arbetsplatser i branschen. Förhoppningen är att fler och fler kvinnor ska välja att bli ingenjörer, inte minst eftersom mångfald berikar när det gäller problemlösning.

— Vi är på väg åt rätt håll. Det krävs att man är aktivt medveten om att vi har ett problem, säger Josefine Tempsch.