I debatter om kärnkraft har jag länge efterlyst frågor om uranet.

Våra reaktorer kräver uran som bränsle. Kärnkraftens förespråkare behöver sällan redogöra för sin inställning till en avgörande fråga: Var ska vi hämta uranet?

I en artikel har läns/region-ordförandena för Kd, Sd, L och M fått redovisa sin syn på frågan. Partierna har nyss på riksnivå, krävt utbyggd svensk kärnkraft.

Artikeln var intressant, läsningen av densamma gjorde mig deprimerad. Alla vill ha kärnkraft, med eller utan statligt stöd. Så långt klart!

Importera uran vill inte L. Övriga säger ja, men Kd vill inte köpa av ryssarna.

Bryta svenskt uran? L säger nej, övriga ja, mer eller mindre klart.

Bryta uran i Skaraborg? L säger klart nej. Sd ja, Kd svävar på målet, M överlåter på kommunerna att avgöra.

Mest intressant blir Liberalernas inställning. Vi ska inte importera uran. Ej heller bryta svenskt uran och absolut inte i Skaraborg.

Politik rimmar på Logik. Men ibland gör liberalernas politik uppenbarligen inte det! Eller har möjligen L en för alla andra okänd urangruva?

Bertil Wallgren

Kärnkraftsmotståndare

Floby