Namnet har Krabbelund fått av de lärare (kallade krabbor) som spatserade runt på platsen när Djäkneskolan hade byggts. Parken planterades troligen i början av 1830-talet av prosten och lektorn Johan Källgren. Men platsen hade betydelse långt tidigare. Redan biskop Brynolf lade grunden till den första skolan på den plats som idag kallas Skoltorget. När drottning Kristina utvecklade skolväsendet 1641, blev Skara en av de städer som fick gymnasieutbildning.

Den skola som då fanns på platsen, har Anders ”Sättarn” markerat med storgatsten bland all kullersten. Så nu kan vi alla se var skolbyggnaden var placerad. Den stora branden den 23 augusti 1719 ödelade de centrala delarna av staden, så även skolbyggnaden. Den återbyggdes senare på grunden av den gamla.

På den södra sidan av den öppna platsen, byggdes i mitten av 1700-talet byggdes det hus som domkapitlet huserade i. Sven Hof ansåg att biskopen skulle ha ett ämbetsrum i staden, eftersom han bodde ända ute på Brunsbo. Första delen av huset stod klart 1746, men redan 1787 fanns det anledning att bygga till huset. Årtalen är precisa, då de finns att läsa på husets fasad.

En av många hyresgäster i detta hus var adjunkt Andreas Nilsson. Mannen var en stor samlare av det mesta, själv använde han begreppet ”skräp”. Det berättas flera märkliga historier om adjunkt Nilsson. En av dem är att han, efter missnöje med att inte ha blivit utnämnd till museiintendent, lät testamentera hela sin samling till Göteborgshistoriska museum. En gåva som det krävdes tolv järnvägsvagnar att transportera.

Annons

Öster om Skoltorget finns det en byggnad som också ger många minnesbilder. Huset uppfördes av Anders Peter Trybom, borgmästare i Skara och en av de profiler som Uno Bohman ofta och gärna berättade om. I denna fastighet hade Algot Olsson uraffär. Under många år fanns här en mjölkbar och därefter en affär som sålde vitvaror.

Utmed Skolgatan var det också livlig verksamhet. Emil Larsson bedrev en speceriaffär som i slutet på 1930-talet övertogs av Fritz Bergsten. I huset intill fanns kafé Kronan och Bladhs bageri, i nästa hus fanns Perssons barnkläder och Sannebo osthandel, därefter fanns det en möbelaffär. Alla husen på Skolgatan återuppbyggdes efter den stora branden. Ofta på de tidigare grunderna. Husen byggdes med en våning, under den första halvan av 1800-talet tilläts man att bygga på ytterligare en våning. Båtsmanshuset fick sin andra våning 1850.

När Barbro avslutade sin berättelse, bjöd hon som vanligt in till kaffe och fralla på gården vid Båtsmanshuset. Det blev åter en trevlig kväll på den gamla gården där man njöt av de goda smörgåsarna. Och inte minst av den härliga och trivsamma samvaron. Nästa måndag är det dags igen. Då går färden till Skaraborgsgatan och Klostergatan.