Förändringarna rör bland annat mat, eftersom CO2-utsläppen relaterade till matproduktion globalt är lika stora som till transport. Boskapsskötsel svarar för 15% av de globala utsläppen av CO2, framför allt nötkreatur som svarar för 65% av utsläppen inom boskapssektorn. Utsläppen skiljer sig mycket mellan länder; svenskt nötkött ger ca 25% mindre utsläpp än genomsnittet inom EU. Efterfrågan på kött och mejeriprodukter är alltså en viktig del av människans påverkan av klimatet.

För att få så stor klimatmässig effekt som möjligt måste förändring ske brett i samhället, alltså finns det anledning att se till samhällsstrukturer. Med bakgrund i ovanstående relaterar de två förslagen nedan till förändrad allmän praxis inom offentlig förvaltning i hela Sverige.

För det första bör servering av kött (nöt, fläsk, fågel) inom offentlig sektor halveras. För det andra bör allt kött som serveras inom offentlig sektor ska ha svenskt ursprung.

Vård, skola, och omsorg serverar så mycket som 3 miljoner måltider varje dag, och gör således ett klimatavtryck i de proportionerna. Majoriteten, 2,4 miljoner serverade måltider, gäller skola och förskola. Alltså kan vi utgå ifrån att typiskt köttfria måltider, såsom frukost, inte är en stor andel av det totala. En halvering av antalet köttmåltider torde alltså bli signifikant och därför få en motsvarande reduktion av CO2-utsläpp.

Annons

Genom förskola och allmän skolplikt är den största mottagargruppen barn och unga (ca 2,4 miljoner måltider) och maten är en del av utbildningen. (Skollagen 2010:800) Skolmaten ska vara ett sätt att utbilda om klimatförändringar och hur en själv kan agera för att bemöta dem. Upplysta svenska skolelever har dessutom goda förutsättningar att skapa spridning till ”vuxenvärlden”, dels genom vad som äts i hemmen och dels genom eget aktivt påverkansarbete i miljöfrågor – se bara vad Greta Thunberg har åstadkommit.

Dessutom kan man tänka sig att offentlig förvaltning inte bara bör visa medborgarna rätt väg att gå, utan dessutom har ett yttersta ansvar att med alla medel leva upp till Sveriges klimatmål.

Köttimporten till Sverige har ökat sedan mitten av 90-talet. Offentliga storkök, restauranger och livsmedelsindustrin är idag de största köparna av importerat kött. Då svenskt kött gör ett mindre klimatavtryck än genomsnittet inom EU bör offentliga storkök övergå till att enbart hantera svenska köttprodukter. (Helst lokala/regionala, eftersom miljön inte känner några nationsgränser.) Enligt LRF köper offentlig sektor många gånger in mat som tillochmed ”skulle vara olaglig att producera i Sverige”. Kostnaden för ett eventuellt dyrare kött täcks av att inköpsmängden halveras.

Därför, låt måltiden inom offentlig sektor bli en viktig spelare för förändring i hela samhället – och skapa en ny konsensus där grön mat är norm.

Helena Aalerud Wiklund

Mat