Det knastrar i skarsnön när vi trampar omkring runt de 24 stenarna i Askeberga. Det går att se vida omkring härifrån och man kan föreställa sig en annan tid, utan de röda byggnaderna runtomkring och kanske med en helt annan växtlighet än de björkar som reser sig kring skeppssättningen idag. När restes stenarna? Vem lät göra det? Och vad finns härunder?

FAKTA: Grav eller minnesmärke

Det är inte helt klarlagt vad en skeppssättning egentligen är. Man har antagit att de resta..

FAKTA: Grav eller minnesmärke

Det är inte helt klarlagt vad en skeppssättning egentligen är. Man har antagit att de resta stenarna i båtform, vanligtvis tolv eller 24 stycken, är gravar, men det är inte alltid som en grav har hittats. Det finns också beskrivet på runstenar att stenkretsar restes som minne över nära anhöriga. Askeberga skeppssättning har aldrig undersökts arkeologiskt. För några år sedan undersöktes den med markradar och man kunde se olika former av förändringar, det vill säga tecken på aktivitet, i marken.

Källa: Broschyren Askeberga skeppssättning

De är ännu obesvarade frågor, även om det finns teorier. Nu vill arkeolog Martin Toresson, Askebergagruppen i hembygdsföreningen och Next Skövde komma en bit närmare svaret genom att göra borrningar i marken runtomkring, på 13 olika ställen. De har sökt tillstånd från länsstyrelsen och förhoppningen är att komma igång den 22 september.

Historikern Dick Harrisson har sagt att stensättningen ”är en av de mest fascinerande gåtorna i Sverige” och att utforskningarna här ”mycket väl kan resultera i att vi får skriva om väsentliga bitar av vår förhistoria”.

Lång period

Ett närliggande exempel på hur så faktiskt har skett är ju fynden vid Kata gård i Varnhem, vilka visar att kristnandet av Sverige började redan på 900-talet, vilket är omkring hundra år tidigare än vad man tidigare har trott.

Skeppssättningar konstruerades under en ganska lång period. Hur gammal den i Askeberga är vet man inte, men Martin Toresson tror att den kan vara från tiden strax innan Kata gård i Varnhem kom till.

— Här kanske det inte blev kristnat lika snabbt som vid Kata gård, funderar han.

Kol-14 och pollen

Genom borrningarna i marken runtomkring kan man förhoppningsvis komma ett steg på vägen till att datera skeppssättningen, bland annat genom att ta kol-14-prover. Några sådana dateringar har inte gjorts i området förut.

Dessutom finns det andra sätt att få reda på hur marken har använts genom tiderna. Ett sätt är pollenanalys. Pollen från sädesslag visar att här har odlats spannmål och pollen från ängsväxter tyder på att marken har använts som betesmark. Om man hittar pollen från till exempel groblad kan det tyda på att platsen är en gammal gårdsplan.

Man kan också göra kemiska analyser av jorden. Hittar man mycket fosfater tyder det på att människor och djur har levt på platsen, eftersom urin och avföring är källor till fosfater.

Genom att lägga ihop olika pusselbitar kan man få en bild av hur människorna här levde, vilka kläder de bar och vilken religion de praktiserade.

Stort intresse

Annons

Lars Johansson i Tidanbygdens hembygdsförenings Askebergagrupp har länge varit intresserad av platsens historia.

— Här är det en nedsänkning i marken. Jag tycker att den har sjunkit ned ytterligare, säger Lars Johansson och trampar lite i en cirkel inne i själva skeppssättningen.

Under den gångna sommaren kom 5000 besökare hit.

— Nu har intresset blivit väldigt stort, säger Lars Johansson.

För Next Skövde, kommunens destinationsbolag, är det ett steg i rätt riktning.

— För vår del är det viktigt med destinationsutveckling, säger Jessica Bergstrand i Next Skövde.

Borrningarna i Askeberga kommer att göras inom ramen för ett Leaderprojekt – alltså ett delvis EU-finansierat projekt — som drivs av Next Skövde, Tidanbygdens hembygdsförening och Högskolan i Skövde. Huvudsyftet är att utveckla Tidanbygden som besöksmål.

Det finns många berättelser i bygden om området. Martin Toresson hörde dem som barn. Han tror att det finns spännande historia här.

— Ingen har lagt ihop bitarna, säger han.

Kung Ranes hög

Även Lars Johansson i hembygdsföreningens Askebergagrupp har hört berättelserna om stensättningen och området runtomkring. Det finns personer i hembygdsföreningen vars äldre släktingar har vittnat om hur de var med och började gräva i Kung Ranes hög, vid Flistads kyrka, en bit bort. Det var skolläraren som engagerade sina elever i grävandet och de ska ha kommit så långt att de med pinnar kunde känna ett hålrum inne i kullen. Sedan stoppades dock grävandet och ingen vet vad som finns inne i kullen.

Att undersöka Kung Ranes hög med markradar är också en del i Leaderprojektet.

”Ingen vet”

Markradarundersökningar gjordes vid själva skeppssättningen år 2011 och 2012.

— De visar att det har varit ganska mycket aktivitet här.

Bilderna som har gjorts utifrån dessa undersökningar visar bland annat att det går någon sorts linje på längden genom själva skeppssättningen. Dessa förändringar finns på två meters djup.

— Ingen vet vad det är, säger Martin Toresson.

Borrproven kommer dock inte att tas mitt i själva stensättningen, eftersom det är svårare att få tillstånd till det. Syftet är att datera området runtomkring.

Arkeologen Martin Toresson visar på kartan med resultaten från markradarundersökningarna. Han pekar ut ett område i skogsdungen söder om fornlämningen. Det syns att det finns en ganska stor förändring i marken där.

— Vi är väldigt nyfikna på vad det kan vara.

Det kan röra sig om utplattade gravhögar, eller kolgropar, det vill säga rester från järnframställning.