Skaraborgs Läns Tidning

Annons

Jerzy Sarnecki: ”Upploppet uppfattades som ett bevis på att Kriminalvården inte fungerade”

Jerzy Sarnecki: ”Upploppet uppfattades som ett bevis på att Kriminalvården inte fungerade”

– Upplopp börjar inte så mycket på grund av att förhållandena i fängelset är svåra eller att säkerheten är hög, utan på grund av att människor upplever att de är orättvist behandlade.
Det menar en av Sveriges främsta professorer inom kriminologi, Jerzy Sarnecki, som tagit en närmare titt på Tidaholmsupploppets orsaker och följder.

Hej!

För att få tillgång till vårt Premiuminnehåll klicka på erbjudandet nedan eller logga in med befintliga uppgifter.

Annons

”Klimatet hade hårdnat rejält” – läs hela artikelserien om upploppet på Tidaholmsanstalten

Putte Fransson, som satt inne när det hände, Bengt ”Baggen” Gustafsson, som var säkerhetschef på anstalten och Jerzy Sarnecki, professor i kriminologi – alla minns de fångupploppet på Tidaholmsanstalten 1994. Läs hela serien här!

Upploppet genomsyras av en orubblig lojalitet

Innanför centralvakten hänger en tavla i snidat trä. Motivet föreställer en solnedgång, skrattande människor, fåglar, berg, en motorcykel och ett hem. Den är betsad i glada färger och utanpå sitter en ram i mörkt trä som får bilden att likna ett fönster med spröjs.

Upploppet förändrade anstalten för alltid

Det finns ett före och ett efter Tidaholmsupploppet menar Kriminalvårdens regionchef i väst, Sanela Ovcina. Både hon och nuvarande anstaltschef Mikael Wallin minns händelsen tydligt, trots att ingen av dem arbetade på myndigheten vid tiden för upproret.
– Det är en milstolpe som alltid kommer att finnas med och även om det var en negativ händelse i sig så måste man ändå se att den förde med sig positiva förändringar och insikter, säger Mikael.

För "Baggen" blev upploppet ett livslångt trauma

”Hade Baggen varit här, det inte hade hänt.”
Ungefär så lät det när radio intervjuade en av fångarna strax efter upploppet 1994, men Tidaholmsanstaltens dåvarande säkerhetschef, Bengt Gustafsson, låter uttalandet stå för honom. Han menar att all personal hade en god relation med internerna.
Kanske är det just därför han beskriver det ödesdigra dygnet som ett trauma som förändrat både honom och anstalten i grunden.

"Det var en för alla, alla för en"

Fredagen den 22 juli 1994 sker det största fångupploppet i svensk kriminalvårdshistoria på Tidaholmsanstalten. Det har nu gått 25 år sedan dygnet som skakade staden, lämnade delar av fängelset i ruiner och förändrade institutionen för all framtid. I följande artikelserie kommer intagna, personal och experter ge sin bild av vad som egentligen hände.
Efter upploppet utmålas anstaltspersonalen som fega. Vissa kvällstidningar påstår till och med att de sprang och gömde sig.
För de som ryckte in under händelserna och efteråt gjorde allt i sin makt för att återskapa den verksamhet som gått förlorad, är det ett slag i ansiktet.

Putte befann sig på insidan av muren: ”Jag var själv lite chockad”

Fredagen den 22 juli 1994 sker det största fångupploppet i svensk kriminalvårdshistoria på Tidaholmsanstalten. Det har nu gått 25 år sedan dygnet som skakade staden, lämnade delar av fängelset i ruiner och förändrade institutionen för all framtid. I följande artikelserie kommer intagna, personal och experter ge sin bild av vad som egentligen hände.
Per-Uno "Putte" Fransson har lämnat den brottsliga banan bakom sig och idag lever ett stilla liv på västkusten, omgiven av barn och barnbarn.
Men under 1980- och 90-talet är han ett välkänt namn bland Stockholms kriminella klientel, dömd för bland annat narkotikabrott och omtalad genom sitt spektakulära rymningsförsök i lastbil från Norrtäljeanstalten.
Den 22 juli 1994 befinner han sig på Tidaholmsanstalten.

Manskörerna bjuder in till konsert

I samband med att Herrljunga, Vara och Falbygdens manskörer samtliga firar jubileum arrangeras manskörskonserten Män, så bra! i Vara konserthus.

Volvos vd: Skövde ska inte göra elmotorer – ger ändå lugnande besked till anställda

Det är Håkan Samuelsson, Volvo Cars Sverige-vd som nu uttalar sig om företagets framtid för elmotorer. Skövde verkar inte finnas i dessa planer.
Men de anställda i Skövde ska inte vara oroliga, menar han.

Skarabördiga Elin Johansson släpper ny bok som utspelar sig på Öland

Skaratjejen Elin Johansson driver förlag, arbetar som skrivpedagog och som författare och är nu aktuell med sin sjätte bok Ölandstokar och nollåttor.
– Jag fick den första idén till boken redan för tio år sedan så det är en berättelse jag burit med mig länge, säger hon.

Stal fyrhjuling och åkgräsklippare


Anlagda bränder i Falköping i natt

Räddningstjänsten larmades till två bränder i natt. Lite senare på morgonen skadades en man på sin arbetsplats och fördes till sjukhuset.

Inför derbyt: "En annan match än de andra matcherna"

Den ena har spelat i Skövde men tillhör numera Skara. Den andra har tillhört Skara men spelar numera i Skövde.
Dags för säsongens första derby.
– Jag vet att alla vill vinna, speciellt mot Skövde, säger Skara HF:s Sara Johansson.
– Är det några matcher som man vill vinna så är det ju de här matcherna, säger Skövde HF:s Nora Jakobsson Van Stam.
√ I artikeln – Johansson och Van Stam om: √ Motståndarspelaren de skulle vilja ha i sitt lag √ Jobbigaste motståndarspelaren att möta √ Förhandstips.

Datorspelen som kan vinna sagolikt pris

Tre spel som tagits fram av studenter vid Högskolan i Skövdes dataspelsutbildningar är nominerade till ett sagolikt pris.

Skara på plats 200 i Lärarförbundets ranking

Förra året hamnade Skara på plats 245 i Lärarförbundets skolranking Bästa skolkommunen. I årets ranking går det bättre, en klättring med 45 placeringar till plats 200.
Men jämfört med Skaraborgs kommuner ligger Skara ändå näst sist.
Artikel 2 av 15
”Klimatet hade hårdnat rejält” – läs hela artikelserien om upploppet på Tidaholmsanstalten
Tillbaka till startsidan