Nu har hon hittat tillbaka till ett normalt liv igen, men det tog många år innan hon blev kvitt missbruket och hennes första pojkvän dog av en överdos.

FAKTA: Heroin

Heroin eller diacetylmorfin är ett narkotikaklassat preparat som kemiskt är besläktat med och u..

FAKTA: Heroin

Heroin eller diacetylmorfin är ett narkotikaklassat preparat som kemiskt är besläktat med och utvinns av morfin.

Till skillnad från morfin har heroin en högre fettlöslighet, vilket gör att heroinmolekylen snabbare passerar blod-hjärnbarriären. Det ger därmed typiska effekter, som mycket kraftig eufori, samt apati, förstoppning, illamående och eventuell uppkastning, gåshud, och sömnlöshet.

Ruset pågår under mindre än 10 minuter tills det går över till ett vanligt morfinrus, som håller i sig cirka 4-5 timmar. Under ruset uppstår en våg av välbehag och tillfredsställelse.

Heroin kan injiceras venöst medelst spruta, men det kan också sniffas genom näsan eller rökas genom att heroinet hettas upp och ångorna andas in. Drogen är mycket beroendeframkallande, både fysiskt och psykiskt.

– Filmerna hade varit en stor del av mitt liv, nu längtade jag efter nya spännande upplevelser. Man kan säga att jag tog droger för att orka gå till skolan och kunna prestera där, säger Jonna Sohlmér.

När hon var 15 år blev hon kär i en kille som var aktiv heroinmissbrukare. Han tyckte det var okey att hon tog droger, men uppmanade henne att låta bli heroinet.

– Jag rökte hasch, drack alkohol och tog en del annat, men till slut testade jag givetvis även heroin. Jag tyckte att det hjälpte mot skoltröttheten, menar Jonna.

Pojkvännen dog

Efter två år dog pojkvännen av en överdos och då gjorde hon ett uppehåll och tog istället morfinpreparat och smärtstillande i tablettform.

Och då talar vi om en tjej som hade en bra och trygg uppväxt i Skövde.

Så småningom återgick hon till heroin och tog oftast dagliga doser. När hon var 21 år kom hon trots allt in på juristlinjen och tog examen två år senare, under studieperioden blev det mest morfin.

– När man läste kunde man utebli från vissa lektioner och ta igen det senare inför tentorna, men det blev betydligt värre när jag fick ett jobb. Man måste komma i tid, vara där åtta timmar och prestera, konstaterar Jonna.

Till slut blev situationen i princip ohållbar och hon tog bland annat amfetamin för att orka.

– Jag kunde inte längre "spela vanlig". Gav i princip upp. På kort tid tog jag flera överdoser och tvingades ringa jobbet direkt från akuten och sjukskriva mig. Kom försent var och varannan dag eftersom jag helt enkelt inte kunde gå dit innan jag hade botat abstinensen.

Behandlingshem

Efter examen accelererade missbruket och hon tog heroin på nytt, till slut fick hon läggas in på ett behandlingshem.

– Jag stack därifrån och knarkade, innan jag hamnade där på nytt. Jag hade plötsligt inget att göra och hela tillvaron föll ihop för mig. Enda skälet till att jag accepterade behandling var att socialsekreteraren tvingade mig till det.

Missbruket tog fart och hon åkte in och ut på olika behandlingshem. Under den här tiden tappade hon i princip kontakten med sin familj.

– Jag ville helt enkelt knarka ifred, berättar Jonna.

Vändningen

Vändningen kom en tidig morgon när hon skulle ta ytterligare en dos heroin.

– När man sticker sig så mycket, så blir huden hård och jag fick helt enkelt inte in sprutan. Abstinensen satte dessutom in och i det läget kände jag att jag hellre dör än fortsätter leva så här.

För första gången ville hon själv bli kvitt missbruket och började gå till en mottagning där hon fick metadon.

– Jag umgicks fortfarande med drogmissbrukare och jag fick ett antal återfall innan jag var tillbaka på metadonkliniken igen. Räddningen började när jag bytte till en dagklinik och hade någonstans att gå på morgonen.

Annons

Plötsligt fick hon struktur på tillvaron och slapp paniken över att behöva fixa pengar till mer narkotika. Hon fick också umgås med drogfria människor, det tog sin tid, men nu har hon varit helt fri från narkotika sedan 2014.

Socionomutbildning

Saker och ting började ordna upp sig och hon började på en socionomutbildning.

– Jag uppfyllde en gammal dröm och det har varit både roligt och intressant.

Till hösten återupptar hon studierna, nu har Jonna varit ledig för att delta i skrivandet av boken "Dogmer som dödar". Förläggarna ville ha ett kapitel ur en brukares perspektiv.

– Jag har alltid gillat att skriva och det här gav mersmak, nu vill jag bli författare en egen bok.

Tankarna på att återuppta juristyrket har hon lagt åt sidan.

– Utbildningen var en sak, men verkligheten var en helt annan än jag föreställt mig. Yrket passade mig inte.

Egen blogg

För att få ur sig saker så startade hon bloggen "En vanlig dag med heroin", där hon beskrev sina känslor.

Det borde varit ganska kontroversiellt, vad fick du för reaktioner?

– På den tiden brydde jag mig inte om folk reagerade, jag skrev påverkad och jag vet att min socialsekreterare följde den. Även om jag skrev anonymt, så var det ganska enkelt att lista ut vem som låg bakom texten.

Nu har hon istället startat bloggen "En vanlig dag utan heroin" och den här gången läser hon kommentarerna.

– De är mestadels positiva och många tycker att det är roligt att se att det går att vända även till synes hopplösa fall till något bra.

Skaffat pojkvän

Nu lever hon tillsammans med pojkvännen Freddie, som också tagit sig ur heroinmissbruket.

– Han var med i en uppmärksammad dokumentär i TV4, konstaterar Jonna.

De har börjat planera för en familj och försöker skaffa barn.

– Hittills har det inte fungerat, men vi hoppas kunna få hjälp via en IVF-behandling.

I dag har hon också en jättebra relation med sin egen familj och kontakten är återupprättad.

– Visst vill vi ha barn, men samtidigt har jag det väldigt bra som det är i dag.

Har du några framtidsdrömmar?

– Det är väl att fortsätta debatten om narkotikapolitiken och försöka förändra den. Diskutera om man ska släppa Naloxon, ett preparat man tar för att häva överdoser.

Det hjälper till att få en nedsatt andningsförmåga att fungera bättre vid sådana tillfällen.

Det märks att Jonna hittat tillbaka till sig själv och hon har inga problem med att tala om sin tidigare missbruksperiod. Hon har visat att det går att vända en hopplös situation till ett normalt och fungerande liv. Att berätta om detta kan hjälpa andra som hamnat i samma situation.

Läs Jonnas blogg "En vanlig dag utan heroin":