Försäkringskassan vill inte kommentera enskilda fall utan hänvisar till sitt uppdrag.

– Vi följer de lagar och regler som våra politiker har fattat. Vår uppgift är att tillämpa dem. Socialförsäkringen har flera villkor och bara för att man har ett läkarintyg är man inte automatiskt garanterad ersättning. Vårt uppdrag är att bedöma rätten till ersättning utifrån arbetsförmågan, vi får inte bevilja ersättning om personen kan klara att arbeta istället, säger Jonatan Ohlin, pressekreterare på Försäkringskassan.

Varken Försäkringskassans statistikenhet eller HR-avdelning har uppgifter om hur stor andel av handläggarna som saknar vidareutbildning.

– Handläggare är inget legitimationsyrke. Vi gör en individuell bedömning av våra handläggare där examen från universitet, högskola eller likvärdiga meriter är en kvalifikation. Sedan får alla såklart gå en internutbildning hos oss, men vi har inga sådana krav som du nämner, säger Cecilia Udin, nationell försäkringssamordnare för sjukförsäkring.

Är det rimligt att en person som helt saknar vårdutbildning kan sätta sig över en läkares bedömning av arbetsförmågan?

– Läkarintyget är bara en rekommendation och ett bland flera underlag som våra handläggare har att tillgå. Det jämförs bland annat med vilka arbetsuppgifter som den enskilde uppger att personen har, de begränsningar sjukdomen medför och planen för återgång till arbetet, säger Cecilia.

Annons

– Handläggarna bedömer inte läkarintygen i sig utan om man har rätt till sjukpenning. Samma intyg kan leda till olika beslut beroende på vilket arbete man har och behövs stöd finns medicinska rådgivare att tillgå, säger Jonatan.

Många upplever att deras beslut inte innehåller konkreta motiveringar utan baseras på en "sammanlagd bedömning". Kan du förstå problematiken i att överklaga en "bedömning"?

– Är man inte nöjd med ett beslut kan man ompröva ärendet först hos oss och sedan till förvaltningsrätten. Det klart att det sker omprövningar, men vi har sett att andelen ärenden som ändras minskat vilket tyder på att vi blir mer och mer rättssäkra, säger Jonatan och hänvisar till den statistik som myndigheten tagit fram.

2017 mottog förvaltningsrätterna cirka 5 400 överklaganden, varav drygt 14 procent ändrades. Jämför man det med 2010 då man ändrade runt 22 procent av de cirka 6 600 överklaganden man mottog stämmer uppgifterna, men kan likväl tolkas som att förvaltningsrätten blivit mer restriktiv med att ändra besluten.

– Det är viktigt att förstå att lagstiftningen är utformad såhär. Försäkringskassan fullföljer bara sitt uppdrag, säger Cecilia.

Relaterat: Stefan tar striden mot Försäkringskassan till Bryssel