Att avlägga nyårslöften vid årsskiftet kan få oss att ta tag i allt det där vi borde göra, eller så kan det skapa stress och obehag om vi inte lyckas uppfylla dem.

- Det finns några frågor man kan ställa sig själv när man bestämmer sig för sitt nyårslöfte, menar Kristoffer Ekman, adjunkt i kognitiv neurovetenskap vid Högskolan i Skövde.

Nyårslöften har en tendens att blekna bort och rinna ut i sanden, och i stället för att göra oss till bättre människor ger de oss dåligt samvete för att vi inte uppfyllt dem.

- Man bör fråga sig själv om nyårslöftet, eller målsättningen, ligger i linje med ens värderingar. Studier visar att sannolikheten då ökar för att man genom sin ansträngning kommer känna sig mer kompetent, mer självständig och mer samhörig med andra människor. Dessa tre aspekter har i sin tur visat sig vara starkt kopplade både till att vi fortsätter med aktiviteten och att vi mår mycket bra av att göra det, säger Kristoffer Ekman.

Att försöka piska sig själv till att hålla ett nyårslöfte som man egentligen inte kan stå för, är alltså inte receptet för framgång, enligt Ekman.

- Löftet måste vara kopplat till vad man själv tycker är roligt och till vad som är viktigt för en själv, menar han.

Den amerikanske forskaren Kennon M. Sheldon, som har studerat individers målsättningar sedan början av 1990-talet, menar att de bakomliggande skälen till olika målsättningar påverkar graden av ansträngning för att uppnå målet, förmågan att faktiskt uppnå målet, och den egna upplevelsen efter att målet har uppfyllts.

Annons

- Detta visar på att om du sätter upp mål som du själv värderar som viktiga, utvecklande och roliga så kommer du i din ansträngning för att nå målet känna att du gör något som du är bra på, något som du har valt själv, och samtidigt något som gör dig betydelsefull i förhållande till andra människor. Detta kommer inte bara öka sannolikheten för att du faktiskt når ditt mål utan även påverka hur du upplever att du mår och du kommer känna att du mår bättre, säger Kristoffer Ekman.

Sakari Kallio, lektor i kognitionsvetenskap med inriktning kognitiv neurovetenskap, och Monica Bergman programansvarig för psykologisk coach arbetar båda på Högskolan i Skövde. De är experter på hur vår hjärna fungerar och konstaterar att vi ofta sätter upp felaktiga och kortsiktiga mål. Forskning visar att när man nått ett sådant mål så ger det ganska kort tillfredställelse. Folk har den tendensen att hela tiden vilja ha något nytt och aldrig vara nöjda, berättar Sakari.

Hur ska man tänka istället för att inte bli besviken?

- Det ska vara tydliga mål så att det finns ett naturligt sätt att veta när man uppnått dem, menar Sakari.

Vilken typ av mål ska man då sätta för sig själv för att öka sitt välbefinnande över en längre tid?

- Det viktiga är att man ska tycka det är ett meningsfullt mål. Det är när vi har mål som är meningsfulla som vi får vi en bättre självkänsla. Det ska alltså inte vara några kortsiktiga som en ny telefon eller en ny tv, säger Sakari.

- Sedan ska det vara något som man själv verkligen vill. Man ska till exempel inte sluta snusa bara för att sambon tjatar, eller börja studera något bara för att ens föräldrar vill det. Om man tror starkt på sin sak från början har man större chans att uppnå sitt mål, fortsätter Monica. En annan viktig aspekt att tänka på i sin strävan att må bra är att vara social. Sakari menar att ha ett intressant nätverk kan vara en av de viktigaste ingredienserna för ett långvarigt välbefinnande.

- Målen bör även vara aktivitetsbaserade. För att det ska vara optimalt bör även andra människor vara involverade. Man kan till exempel gå med i en förening eller kurs, förklarar Sakari. Ett annat tips är att ha flera delmål på vägen mot sitt slutmål.

- Slutmålet kan vara det samma för många, men vägen dit kan vara lika många som de som avlagt löftet, säger Monica och fortsätter;

- Delmålen ska vara rimliga. Det kan ju vara svårt som småbarnsförälder att bli klar med sina doktorandstudier.

Fotnot: Innehållet i denna artikel har publicerats tidigare 2015 och 2013.