Eddy är född 1969 och uppvuxen i Skövde. Uppväxten präglades av ett stort motorintresse som omfattade allt från knattespeedway tillsammans med bröderna Peter och Mikael Karlsson i Mariestad, via cross och enduro till isracing på svensk elitnivå i Sverige från sent 80-tal fram till 1995.

Så dags i livet fanns inget som tydde på att Eddy skulle hamna i ett grav alkoholmissbruk. Han drack väl ungefär som de flesta andra i samma ålder och gjorde inga reflektioner över att något kunde gå snett.

– Fast med facit i hand fanns det episoder redan då som gav vissa varningssignaler. Drickandet var inte direkt lustfyllt och jag mådde ofta dåligt och hade ångest efteråt, konstaterar Eddy.

Nya alkoholvanor

Yrkesmässigt jobbade Eddy som bagare. Ett yrke som han "ärvt" efter far och farfar. 1995 fick han anställning som testbagare och konditor för danska företaget Odense marsipanfabrik. Jobbet innebar mycket resor och hotellboende vilket medförde en ny livssituation för Eddy. Den nya tillvaron innebar också att han fick nya alkoholvanor.

– Jobbet gick i ett högt tempo på dagarna. Sedan satt jag ensam på hotellet på kvällen och tog först en öl, sen en till och kanske fler efter det.

– Samtidigt höll jag igång och tränade och tog det som en ursäkt för att jag skulle få ta den där ölen för att slappna av, berättar Eddy.

Trots att han började dricka mer och på ett annat sätt än tidigare såg han inte sitt beteende som ett tecken på ett begynnande missbruk.

– Jag levde inte som en alkis utan hade ett normalt liv som alla andra, med hus, bil, familj och pengar. Då är det lätt att lura sig. Och jag behövde aldrig söka några jobb själv utan blev tillfrågad. Då kan man ju inte vara alkoholist, konstaterar Eddy.

Gick överstyr

Men till sist gick alkoholbruket överstyr och blev okontrollerbart för honom.

– Jag drack aldrig på jobbet, men varje kväll när jag kom hem för att slappna av. Sedan började jag dricka även vid andra tillfällen och slutligen gled det över i ett läge där jag inte kunde styra mitt drickande längre.

Situationen ledde till att han bad sin arbetsgivare om hjälp. Först fick han samtalsbaserad behandling men den gav ingen beständig effekt. Efter det bad han om att få bli inlagd på ett behandlingshem där man använde Minnesotamodellen som metod, vilket också skedde.

– Under den månaden blev jag tydligt medveten om min problematik. Behandlingen fungerade så sett att jag höll mig nykter i två år, men jag hade hela tiden en inre kamp för att klara av det.

– Jag gjorde som jag var tillsagd men förändringen var inte äkta utan jag gjorde det mekaniskt, beskriver Eddy.

Återfallet var därmed inte helt oväntat. Missbruket låg dock fortfarande inom ramen för vad Eddy klarade av att hantera. Och han jobbade på som vanligt, trots sina fortsatta problem.

– Men nu kan jag se att allt gick nedåt under den här perioden. Det blev svårt för alla nära och kära och ledde till sist till att jag och min fru separerade.

Annons

– Efter det föll jag igenom på riktigt. Jag gav upp och släppte allt och tappade livsgnistan helt. Jag försökte hitta en mening men klarade inte av det, säger Eddy.

Kaotiska år

Han beskriver ett antal år mer eller mindre i kaos. Tidvis var han så långt ner på botten som det går att komma och levde som hemlös i trappuppgångar och under buskarna i parker. Han flydde också hemorten och vistades bland annat i Malmö och Köpenhamn och bodde även i Burma en period.

– Jag flyttade runt i hopp om att hitta något någon annanstans, men gjorde det inte, säger Eddy.

Under den här perioden genomgick han även nya behandlingar men blev inte hjälpt. Istället fortsatte han sin förvirrade färd. Till sist höll det på att kosta honom livet.

Första gången stannade hjärtat efter att han blandat både sprit och piller i stora mängder under en tid då han bodde i Köpenhamn. Den gången kom han undan med blotta förskräckelsen, men fortsatte ändå i invanda hjulspår ytterligare något år.

Nästa gång var när han stod på järnvägsstationen och övervägde att kliva framför tåget för att ta livet av sig, men det blev inte så. I stället klev han på ett tåg som kom in på perrongen. Det hände för tre år sedan och blev brytpunkten som innebar att han bestämde sig för att ta tag i livet.

– Jag var väldigt uppgiven och såg ingen väg riktigt utan ropade till Gud att "ta mitt liv" och det gjorde han, men på ett helt annat sätt än jag trodde var möjligt, säger Eddy, som tog sig ur missbruket med hjälp av sin tro.

– Utan den hade jag inte klarat det. Tron har nog alltid funnits där, men nu blev den det sista halmstrået. I dag är tron på Gud ett grundfundament för mig, säger Eddy.

Slutade direkt

När han väl fått den kraft som krävdes för att göra något åt sin situation slutade Eddy dricka omgående och har varit nykter sedan dess. Han har också återkommit till livet på ett bra sätt, både genom sitt yrke som konditor och genom sitt engagemang i kyrkan, där han även hade stöttning av vänner när det var som värst.

Nu jobbar han bland annat åt Record kaffehandel i Skövde och Nordpolens konditori i Vara. Dessutom är han engagerad i Svenska kyrkan både i Karlsborg och i Skövde samt i LP-stiftelsen i Tibro.

Han pluggar också folkhälsovetenskap på distans för att ta en kandidatexamen inför en kommande diakonutbildning.

– Efter det jag har varit med om kände jag att jag ville göra något för människor utifrån de erfarenheter jag har. Därför ville jag pröva att bli diakon. Jag trodde aldrig jag skulle bli antagen men det blev jag, säger Eddy, med viss förvåning men också uppriktig glädje i rösten.

Återkomsten till livet har också inneburit att han fått tillbaka kontakten med sin dotter. Dessutom har han träffat en ny kvinna som han gifte sig med i november förra året. Han konstaterar att det är mycket på gång hela tiden, men att han har balans och frihet i det han gör.

Viktiga lärdomar

Efter att han lagt av har Eddy inte haft några problem att hålla sig ifrån drickandet. Han säger att han inte tänker så mycket på alkoholen i dag, men är medveten om att den finns där.

– Men jag behöver inte förhandla med mig själv hela tiden om att jag ska låta bli att dricka, förklarar Eddy.

Efter åren med missbruket har han ett par lärdomar som han dragit och som han gärna delar med sig av till den som vill lyssna.

– Man ska aldrig ge upp. Dessutom ska man vara medveten om att man inte behöver vara född i misär för att hamna i missbruk. Det kan drabba vem som helst. Jag har träffat alla sorter, säger Eddy Normark.