I Sverige ställs höga krav på bildkvalitén i de foton som tas av landets 1600 fartkameror. Föraren måste kunna identifieras med samma klarhet som på en pass- eller körkortsbild för att bötfällas.

Företaget Sensys Gatso levererar fartkameror världen över. I Sverige är de leverantörer till Trafikverket, en kund som Erik Hemgren på Jönköpingskontoret är ansvarig för. Han berättar om den teknik som ligger bakom de svenska hastighetsmätarna.

– Varje låda är utrustad med en systemkamera, radar, blixt och industridator. Radarn mäter hastigheten på all trafik som passerar. Kommer någon som kör för fort säger radarn till kameran att ta en bild. Bilden loggas sedan i industridatorn tillsammans med information om tidpunkt, hastighet, vilken fartkamera som registrerade överträdelsen och liknande. Alla fordon fotas alltså inte.

Kameran är tillräckligt avancerad för att kunna ta skarpa bilder även i hastigheter runt 300 km/h.

Tekniken utvecklas ständigt, finns det inte en risk att kamerorna blir gamla?

– Vi levererar de kameror som vi vann Trafikverkets upphandling med. De är typtestade och godkända i Sverige.

Restidsmätning ett annat system

I en del länder mäter fartkamerorna fordonens medelhastighet mellan två kameror, så kallad restidsmätning. Somliga menar att restidsmätning är mer effektivt, eftersom folk tvingas hålla nere hastigheterna hela tiden och inte bara inför en fartkamera. Som en konsekvens av det svenska kravet på en identifierad förare förhindras emellertid metoden. Den som begår brottet behöver inte vara samma person som på fotot från fartkameran.

Annons

Sensys Gatso levererar system med restidsmätning till flertalet länder.

– Restidsmätning är fördelaktigt eftersom det är lättare att automatisera. I länder med restidsmätning behövs oftast bara registreringsskylten läsas av. En högre procent av de kort som kan tas leder till ett bötesföreläggande. Men opinionen där är oftast inte alls lika positivt inställda till fartkameror som i Sverige, säger Erik Hemgren.

Trafikpolisen Stefan Klein tycker att fartkamerorna fyller en bra funktion, men upplever att respekten för dem har minskat.

– Folk är ögontjänare. De ser skylten, saktar ner och gasar på så fort de har passerat den. Allmänheten verkar vara mer likgiltig inför kamerorna - men samtidigt tycka att de för med sig något bra.

Erik Hemgren tror att fartkamerorna kommer att fortsätta vara aktuella i framtiden. Han menar att även om fordon kommer kunna reglera sina egna hastigheter i framtiden, kommer det finnas ett behov av externa kontroller också eftersom den mänskliga faktorn alltid spelar roll.