Efter tonerna av ”En vänlig grönskas rika dräkt” hälsade Barbro Olofsson välkommen och berättade om sommarens program. Premiärturen gick till Botan, en grönskande oas med anor. En park med mer än 350 träd.

På vägen till målet, gick den månghövdade gruppen Bommagatan ner. Barbro berättade om den tidigare bebyggelsen med de små trähusen med de ”enfönstrade” gavlarna mot gatan. I ett av dessa hus, bodde klockare Palm som återkom i berättelser längre fram på promenaden. Bommagatan som var gamla Skaras skolgata rymde flera berättelser om både Lanchesterskolan och Källeskolan. Man påmindes också om det gamla ångbageriet, en tegelbyggnad som hade många skolbarn som kunder.

Väl framme i Botan samlades man i örtagården, där Barbro berättade om bakgrunden till den härliga oasen. Tankar på en botanisk trädgård i staden fanns redan i mitten på 1700-talet. Men det dröjde fram till 1775 innan Peter Hernqvist, en av Linnés lärjungar, började arbetet. Tanken var att parken skulle användas i undervisningssyfte, men också för rekreation. Hernqvist lät plantera alléer och bersåer, han lät också uppföra ett orangeri och en trädgårdsmästarbostad. Det odlades en mängd köks- och medicinalväxter. Inledningsvis delades parken upp så att dess norra del hanterades av djäknarna och den södra delen av de studerande på veterinärutbildningen.

Annons

I närheten av den vackra parken ligger Viktoriasjön. En sjö som lektor Hofling lät handgräva för att hans hustru saknade vatten i staden. Det blev en populär plats för båtturer på somrarna och skridskoåkning på vintrarna, men den kom också att brukas för stortvätt bland befolkningen.

Sedan 1864 är Botan en återkommande plats för studentfirande. Här har många djäknar både ridit och summit efter sin mogenhetsexamen. Ännu i våra dagar firar studenterna traditionsenligt i parken. Under maj månad, framträder MV fortfarande med sång varje vecka.

1946 tog Skara kommun över ansvaret för parken. Då fanns det en dansbana och en scen där det bjöds på underhållning av skiftande slag. Botan användes också vid mässor och utställningar. Många minns den stora lantbruksmässan 1957 då parken var full av aktivitet.

Parken låg i stadens utkant, det visar grannskapet med Götalatullen där det gamla tullhuset fanns. Ända fram till 1824 fick utifrån kommande betala tull. Ungefär samtidigt började man bruka det som vi idag kallar för ”den gamla kyrkogården”. På vägen tillbaka pekade Barbro ut var lektor Hoflings hus var beläget på Skolgatan. Hon visade också var det gamla gästgiveriet låg.

Som avslutning på kvällen samlades man på gården vid Båtsmanshuset där det dukats fram både kaffe och smörgåsar. Som vanligt är stämningen hög på den trivsamma gården. En härlig avslutning på en kväll som bjuder både på förkovran och ljuvlig samvaro. Nästa vecka ges alla en ny chans att njuta, då handlar det om Slottet, Brobacka och dess omgivningar.