Från Prubbatorget gick gruppen en bit ner på Järnvägsgatan för ett första stopp. Här finns en minnessten med en alldeles speciell historia. Frihetsstenen är skapad av Byson och restes 1985. Men vad berättar den om? Redan 1335 gästade kung Magnus Eriksson oss och kungjorde då Skarastadgan som innebar träldomens upphörande i Sverige. Denna händelse firades med ett ståtligt jubileum 600 år senare. Här kunde Barbro visa upp ett mycket unikt programblad för högtidligheten. Ytterligare 50 år senare, restes alltså minnesstenen.

Barbro fortsatte med att berätta om det som senare kom att heta Järnvägsgatan. Här fanns tidigt Sankt Lars kyrka och även denna gamla byggnad har Anders ”Sättarn” markerat med storgatsten så att vi skall kunna lokalisera dess läge även idag. Därefter påmindes vi om vad som funnits i byggnaderna utmed gatan. Visst minns man Hallbergs Guld, Gottis och Bergers bokhandel, men kanske inte att det gamla postkontoret en gång fanns i en träkåk här.

På andra sidan Tvärgatan byggdes i slutet av 1800-talet det hus som kom att rymma stans första banker. Besöksfrekvensen hos Skaraborna kanske inte var så stor i början, de delade nämligen på en kamrer. I denna fastighet fanns också en telegrafstation fram till 1952, då den flyttade till Stora torget. På andra sidan gatan uppfördes vårt första stadshotell 1874 och kom då att ersätta stadens två gästgiverier. Denna byggnad har byggts till ett flertal gånger. I modern tid minns vi Rosers salonger och den nya konferensdelen i det gamla badhuset.

Annons

Nästa stopp gjordes vid korsningen med Skaraborgsgatan. Där fanns stationshuset i blickfånget. Ett hus som ritats av arkitekten Ragnar Östberg, samma man som även ritade Stockholms Stadion och Stadshuset i Stockholm. Vid sidan om denna byggnad ser vi Hushållningssällskapets kontor. Ett hus som byggs till i etapper, där också Posten fanns under många år. Här bjöd Barbro på nyhet för många. I utrymmet under den stora och speciella trappan, hade Röda korset ett hjälpmedelsförråd.

I Klostergatans södra ände bredvid järnvägen, fanns det ett sädesmagasin, Detta togs sedan över av Frälsningsarmén som nyttjade huset ända fram till flytten till Jarlagatan. Intill magasinet byggdes det ståtliga Teaterhuset som rymt mycket av Skaras kultur- och idrottsliv. Barbro nämnde teaterföreställningar, konserter av vår lokale rockkung, ostmässan och inte minst amatörteatern med sina revyer Där fanns det inte många spärrar, man skämtade om det mesta. En fundering: Undrar hur man hade hanterat Skara Gilles utomordentligt populära stadsvandringar?

Mycket på Klostergatan handlar om Skara Tidning. Dels om det gamla trähuset med sin historia, dels om det nybyggda tegelhuset där vår lokala tidning huserade fram till för bara några år sedan. Nu har redaktionen kommit tillbaka till Klostergatan. Gatan var kantad av trähus, men det fanns också några pampiga stenhus, där ett av dem rymde Systembolaget och Weramagasinet. Hus som 1959 fick ge plats åt EPA.

Vandringen fortsatte upp på Klostergatan och Barbro lät oss minnas flera butiker från förr. Här fanns på ena sidan gatan SEA, Storms fröhandel och Börjessons speceriaffär. På andra sidan gatan minns vi Oscaria, Albanssons ur, A-Blommor och Lagerboden. In på gården fanns Nymans fiskaffär och en skomakare.

I fastigheten bredvid Zettervallska huset fanns det under 1950-talet planer på att Skara Gille skulle i ordningsställa en möteslokal. Detta blev ( lyckligtvis ) aldrig verklighet. Istället kunder gruppen fortsätta vandringen till Båtsmanshuset, där det som vanligt, var dukat med kaffe och fralla. Trevligt som vanligt. Men kvällen fick en festligt och högtidlig avslutning. Skara Gille är en av få hembygdsföreningar som växer. Under kvällen fick man fem nya medlemmar (minst) och har nu passerat ännu en drömgräns. Skara Gille har nu mer än 600 medlemmar!

Nästa vecka blir det ännu en ny promenad. Man kommer att gå Malmgatan bort till Albano, passera Flickskolan och vända tillbaka via Alandersgatan.

Tommy Kroon