Skara Skolscen

Anton Nordin, Ludvig Stynsberg, Beatrice Rase och Hanna-Lisa Busch är fyra av förstaterminseleverna på Skara Skolscen. De kommer från olika delar av Sverige och flyttade alla till Skara i januari.

— Det är väldigt spännande och lärorikt, tycker 23-årige Anton Nordin från Göteborg om att gå på Skara Skolscen.

Som skolscenselev kan man räkna med ett liv fyllt av teater under ungefär ett och ett halvt år (tre terminer). Det är långa skoldagar och eleverna tillbringar en hel del tid på skolan även på fritiden.

Eleverna vi träffar berättar att de oftast börjar skoldagen klockan nio på morgonen, att de har schemalagda lektioner i olika ämnen fram till klockan 18 och att det därefter inte är ovanligt att de är kvar på skolan i ytterligare någon eller några timmar. De har tillgång till skolans lokaler fram till klockan 23 sju dagar i veckan.

— Det är kul att det är långa dagar, du är ju här av en anledning. Det känns seriöst, tycker Anton, Ludvig, Beatrice och Hanna-Lisa som dock medger att de kan vara riktigt trötta på kvällarna.

— Jag har inte utforskat Skara så mycket, men jag tränar thaiboxning (i Skara Thaiboxningsklubb) tre gånger i veckan. Det är skönt att komma från skolan och göra något annat, berättar Anton och konstaterar att även Ludvig och ytterligare en klasskompis är med på thaiboxningsträningarna.

På skolan på helgerna

På helgerna passar vissa elever på att åka hem, men de flesta är kvar i Skara.

— Vi är lediga på helgerna, men hänger mycket på skolan ändå. Vi har ett elevrum där med soffa, kök och logeplatser, förklarar Beatrice.

— Och vi är även hemma hos varandra, tillägger Ludvig och berättar att det kan bli långa samtal och sena nätter.

Tidningen besökte en sånglektion och en danslektion för förstaterminseleverna. De var då inne på sista veckan av utbildningens första block.

— Första blocket är det grundträning i alla ämnen, klargör Margareta Johansson, lärare i ämnena sång samt talteknik och röst.

Hon är en av tre heltidsanställda huvudlärare på Skara Skolscen (man har även gästlärare). De två andra heltidsanställda lärarna är Jakob Tamm i scenframställning och Christian Lundeberg i rörelseämnen.

Eleven Ludvig Stynsberg, 22, från Växjö är mycket positiv till att han får lära sig grundtekniken i exempelvis sång och dans. Han konstaterar att det är nycklar till att längre fram kunna klara av mer avancerade uppgifter på teaterscenen.

"Utvecklande"

— För mig var det ganska ovant i början att lägga märke till egna vanor som hur jag står när jag sjunger och hur tungan ligger i munnen. Det har verkligen varit utvecklande. Jag har sjungit en hel del tidigare, men inte dansat, men här klarar man av det. Man blir väldigt inspirerad av lärarna, tycker Ludvig.

— Sången är ytterligare en berättarform för eleverna. Det handlar om att alltid ha med hela sig själv i varje ord. Det handlar om kroppsspråket, blicken, rösten, tanken och känslan, att man vet vad man vill, menar Margareta Johansson.

En annan viktig del på både sång- och tallektionerna är att utveckla rösten och att jobba med röstens muskler.

— Det ska inte bara höras vad du säger utan det ska också höras vad du menar, beskriver läraren hur eleverna ska jobba med lyrik och prosa på tallektionerna.

Annons

I mitten av mars inleddes utbildningens andra block. I sång och talteknik innebar det att man började med individuella lektioner. I ett annat av ämnena, scenframställning, hade man ägnat sig mycket åt improvisation under det första blocket och i det andra blocket började man jobba två och två med parscener.

"Mer dans här"

Beatrice Rase, 24, från Stockholm sökte till Skara Skolscen efter att ha blivit tipsad om skolan av en tidigare elev. Beatrice tyckte att skolans ämnen och inriktning verkade passa henne bra.

— Det är mer dans här, man jobbar mycket med kroppen som instrument och man jobbar mer med rösten i tal och sång, säger Beatrice om varför Skara Skolscen lockade mer än andra teaterskolor i landet.

Nu har du gått på skolan i några månader. Har det motsvarat dina förväntningar?

— Ja, verkligen, svarar Stockholmstjejen och klargör att hon till och med är positivt överraskad.

Hanna-Lisa Busch från Falun är lika positiv till utbildningen:

— Det jag tycker är bäst är att allting vi gör syftar till att vi ska bli skådespelare i slutändan. Man känner verkligen varför man gör det, det är inget flum.

19-åriga Hanna-Lisa är yngst av Skara Skolscens nuvarande elever.

— Jag har haft ett intresse för teater väldigt länge, berättar Hanna-Lisa Busch som tipsades om Skaraskolan av en teaterlärare på gymnasiet:

— Skolan har väldigt bra rykte.

Wolff och Edwall förebilder

Att det har gått bra för många av dem som tidigare har studerat vid Skara Skolscen var en anledning till att hon sökte till skolan.

— Ja, att många som gått här fått ett yrke inom skådespeleriet på något sätt och att skolan uppenbarligen är en bra förberedelse för att komma in på teaterhögskolan, förklarar Hanna-Lisa och får medhåll av Anton, Ludvig och Beatrice.

Att det är en hel del kända namn som har gått på Skara Skolscen genom åren var däremot inget som påverkade dem när de valde att söka till skolan.

— Men det är coolt att Rikard Wolff och Noomi Rapace har gått här, medger de.

Rikard Wolff är en av Hanna-Lisas förebilder. Hon nämner även Allan Edwall, som också är Antons förebild. För Ludvig är Johan Rabaeus skådespelarfavoriten.

Anton Nordin, Ludvig Stynsberg, Beatrice Rase och Hanna-Lisa Busch ska studera på Skara Skolscen till och med våren 2017. Vad de ska göra därefter vet ingen av dem i dag, kanske söker de till teaterhögskolan.

Framtidsmål

På sikt är förstås målsättningen att jobba som skådespelare på ett eller annat sätt.

Anton har ägnat sig mycket åt improvisationsteater och skulle gärna jobba med det i framtiden, men det kan även bli annan teaterverksamhet.

— Jag skulle säga att jag är ganska öppen med vad jag kan tänka mig att göra, men jag kommer vilja stå på scen, menar han.

Beatrice berättar att hon vill jobba med olika typer av scenkonst:

— Teater, musikaler och dans.

Ludvigs mål är att jobba med film och teater. En viktig fråga för honom är också att få bort den finkulturstämpel som viss teater har.

— Teater ska vara för alla som vill. Jag vill jobba för att det ska bli tillgängligt för alla, jag vill få in alla från alla klasser, kommenterar Ludvig.

Framtidsmålet för Hanna-Lisa är att jobba med politisk teater. Hon ser teatern som ett bra sätt att nå ut med olika budskap.

— Det kan vara antirasism, feminism och jämställdhet, säger Hanna-Lisa när hon ska ge exempel på ämnen hon kan tänka sig att göra politisk teater av.