Annons

Annons

Annons

Västra Götalands län

Insändare
Överläkarna: Spara i rätt ände

I lågkonjunkturens Sverige har samtliga regionens sjukhus aviserat om besparingar. Stellan Ahlström har i uppgift att få budgeten för Skaraborgs sjukhus i balans och behöver minska kostnaderna med över 350 miljoner.

Men varför är lösningen att skära ner på sjukvården? Vore det inte bättre att skära ner på det  luftslott av meningslös verksamhet (LMV), som regionen bedriver, som inte ger någon patientnytta?, det skriver sex vårdenhetsöverläkare vid Skaraborgs sjukhus i en gemensam insändare.

Detta är en insändare.Åsikterna är skribentens egna.

Bild: Annelie Hüllert Storm, Peo Janson

Annons

Siffror i årsredovisningen, och vår egen erfarenhet från golvet talar för att Västra Götalandsregionen (VGR) är ett slukhål där skattepengar leds bort från kärnverksamheter och dunstar i ett ständigt växande LMV.

Till att börja med borde inte pengar vara ett problem. År 2001 uppgick skatteintäkterna för VGR till cirka 20 miljarder. År 2021 var skatteintäkterna även justerat för inflationen närmast de dubbla, cirka 48 miljarder. Vad gör man då med pengarna?

Vi kan för enkelhetens skull fokusera på personalen (och undvika invändningen att vården fördyrats något [läkemedelskostnaderna ökat från 3,5 till 5,9 miljarder], eller det faktum att VGR:s fastighetsbolag Västfastigheter tycker lokalhyran för sjukhus på en åker utanför Skövde ska vara densamma som i centrala Göteborg)

Annons

VGR har inte anställt mer personal. År 2001 fanns 42 837 årsarbetare, år 2021 är det 43.957. Det är en minskning, eftersom patientunderlaget under samma period ökat från 1,5 till 1,7 miljoner. VGR har minskat på vårdpersonal. Andelen av de anställda som är sjuksköterskor och undersköterskor sjönk från 52 procent 2001 till 39 procent 2021. Det betyder att vårdyrken ersatts med anställningar i annan verksamhet.

Annons

Verksamhet utan patientkontakt har vuxit på bekostnad av vanlig vård.

Vilka verksamheter har då vuxit i VGR? Där utmärker sig administrationen. År 2001 var posten administrativ personal 3958, en siffra som 2021 ökat till 5953. Bara i det som kallas “koncernkontoret” och närhälsans “stab” finns nästan 2000 anställda. Då de lönemässigt ligger högre (över 10% är chefer) blir deras årliga lönekostnad cirka 1.6 miljarder.

Av dessa 2000 personer är i princip ingen direkt inblandad i vård av patienter. Deras arbetsdag genomförs via datorer och möten, som genererar presentationer, rapporter och dokument. Men är de inte viktiga ändå? Det korta svaret är nej. Givetvis behövs personal inom övergripande funktioner så att till exempel IT och varuinköp fungerar. Men de sakerna behövdes också 2001.

Verksamhet utan patientkontakt har vuxit på bekostnad av vanlig vård. Exempelvis är 600 på koncernkontoret och 100-tals ute på sjukhusen anställda som “utvecklare” i någon form. Idén om att regionen behöver “utvecklare” är en skrivbordsprodukt från LMV. Detta blev tydligt i och med COVID-19-pandemin när vården behövde utveckla omhändertagandet av en ny sjukdom. Detta gjorde vårdpersonalen, med (tack vare?) obefintlig inblandning av regionens utvecklare.

Annons

De många lagren av anställda utvecklare inom LMV innebär tyvärr ofta en bromskloss för utveckling. De är så många, behöver ständigt förhålla sig till varandra och vidarebefordra uppgifter sinsemellan vilket bidrar till att handlingskraften för initiativ från vården dör längs med vägen. Arbetet mynnar i regel ut i fyrkantiga direktiv som stör den patientnära verksamheten i så hög grad att nettoeffekten för patienterna i slutändan blir negativ. I bästa fall produceras en powerpoint eller en notis på intranätet.

Annons

Att göra ytterligare besparingar i den patientnära delen av verksamheten är fel väg att gå.

Frågan från politikerna till sjukhusdirektören “hur ska du spara 350 miljoner?” är förmodligen ställd till rätt person, men bara delvis. Medicinska sekreterare som arbetar i de patientnära verksamheterna är oerhört värdefulla för att vården skall fungera men Sjukhusdirektören kan se över behovet av övrig administrativ personal på Skaraborgs sjukhus. Slukhålet på Koncernkontoret kommer han dock inte åt.

Anna-Karin Skatt och sjukvårdsstyrelsen på Skaraborgs sjukhus borde omvänt fråga det politiska styret i VGR “hur mycket administrativ personal och “utvecklare” behöver vi på Koncernkontoret?” och “Är det rimligt att VGR prioriterar administrationen före sjukvården vid besparingskrav, när vi redan minskat på vårdpersonalen under 20 års tid?”. Att göra ytterligare besparingar i den patientnära delen av verksamheten är fel väg att gå.

Sten Jacobsson, Vårdenhetsöverläkare, Psyk Öppenvård, SkaS Skövde

Jessica Wettergren, Vårdenhetsöverläkare, Psyk Öppenvåd, SkaS Lidköping

Tamas Greger, Vårdenhetsöverläkare, Psyk Öppenvård, SkaS Falköping

Hrefna Grimsdottir, Vårdenhetsöverläkare, Psyk Slutenvård, SkaS Skövde

Jonas Klang, Vårdenhetsöverläkare, Psyk Akutprocessen, Skas Skövde

Gerhard Johansson, Vårdenhetsöverläkare, Rättspsykiatriska enheten, Skas Falköping

Annons

Annons

Nästa artikel under annonsen

Till toppen av sidan