Under andra världskriget dödade nazisterna sex miljoner judar, och andra människor. Totalt deporterades omkring 1,3 miljoner människor till Auschwitz-Birkenau, varav 1,1 miljoner räknades som judar av nazisterna. Omkring en miljon av dessa människor mördades i lägret. De flesta av dem i gaskamrarna.
Trots all litteratur och film som finns om Auschwitz kan det fortfarande vara svårt att greppa vidden av det som ägt rum där utan att själv ha besökt platsen.
Annons
Några av eleverna delar med sig av sina tankar efter resan:
Tindra:
– När jag var i Auschwitz så fick jag en klump i magen. Det känns overkligt att detta faktiskt har hänt men när man fick se allt om hur de sov, bodde, alla människor på tavlorna så fick man verkligen en bild av hur de hade det och det är verkligen hemskt.
Annons
Marcus:
– Det var intressant att se på koncentrationslägren tycker jag. Det var jobbigt att se bilder på alla människorna som hade dött och stämningen på koncentrationslägret var dyster. Man blir lätt rörd av att vara där även om man inte tror att det kommer påverka dig när man åker dit. Tycker egentligen området är fint trots dess tragiska historia.
Emla:
– När vi var i Auschwitz så var det en mycket tryckt och dyster stämning på hela området, vilket gjorde så att det blev en betydligt tyngre och jobbigare känsla att gå runt där. Till skillnad från Auschwitz så var Birkenau mycket öppnare och lättare och detta tyckte jag gjorde att det var lättare att ta in och smälta informationen om de händelser som inträffat där. Det var även väldigt vackert på Birkenau när höstsolen sken genom träddungar och över de stora områdena öppen mark, men inte ens den vackra höstsolen kunde inte lätta den sorgsna och tryckta stämningen som sitter i väggar och stenar på platser som denna.
Ellen:
– Det som chockerade mig mest var rummet fullt med proteser av alla slag. Det är redan en ovanlig syn med proteser generellt, men synen av hundratals var någonting väldigt överrumplande.
Annons
Viggo:
– Jag tycker det var en viktig upplevelse som jag tycker många andra skolor borde göra också. Man får en annan syn på händelsen. Det är väldigt viktigt att vi aldrig glömmer.
Den 27 januari, Förintelsens minnesdag, uppmärksammar skolan genom att eleverna som har varit i Polen presenterar sin resa för övriga elever på skolan, familj och släkt.