Annons

Annons

Annons

Nobelpriset

Fredspris till människorättsförsvarare i öst

Nobels fredspris går i år till den fängslade demokratiprofilen Ales Bjaljatski från Belarus samt människorättsorganisationerna Memorial och Center for Civil Liberties från Ryssland och Ukraina.

– Det är helt fantastiskt, säger Robert Hårdh som arbetat nära Ales Bjaljatski.

Text

Ales Bjaljatski. Bild från 2020.

Annons

– Jag har känt honom i över 20 år och han och hans kollegor har gjort ett fantastiskt arbete för mänskliga rättigheter framför allt i Belarus men även internationellt, säger den svenske människorättsjuristen Hårdh, som är märkbart rörd när TT når honom.

Bjaljatski är en av initiativtagarna till demokratirörelsen som uppstod i Belarus i mitten av 90-talet, säger norska Nobelkommitténs ordförande Berit Reiss-Andersen när hon presenterar årets pris.

– Han har ägnat sitt liv åt att förespråka demokrati och fredlig utveckling i sitt hemland.

Berit Reiss-Andersen offentliggjorde årets fredspris på Nobelinstituttet i Oslo.

Annons

Han grundade organisationen Vjasna, som betyder "vår", 1996 som svar på en kontroversiell konstitutionsändring som stärkte president Aleksandr Lukasjenkos makt.

Annons

– Genom att ge Nobels fredspris 2022 till Ales Bjaljatski, Memorial och Center for Civil Liberties vill norska Nobelkommittén hedra tre framstående kämpar för mänskliga rättigheter, demokrati och fredlig samlevnad i grannländerna Belarus, Ryssland och Ukraina, säger Reiss-Andersen.

Nobelkommittén manar Belarus att omedelbart släppa Bjaljatski, som sedan förra året sitter i fängelse för påstådda skattebrott.

Center for Civil Liberties (CCL) bildades i Kiev 2007 med syfte att stärka människors rättigheter och demokrati i Ukraina.

Sedan Rysslands storinvasion av Ukraina i februari i år har CCL engagerat sig i att försöka identifiera och dokumentera ryska krigsbrott mot den ukrainska civila befolkningen, motiverar Nobelkommittén priset med.

– I samarbete med internationella partner spelar centrumet en banbrytande roll i att hålla skyldiga parter ansvariga för sina brott, säger Reiss-Andersen.

– Människorättsorganisationen Memorial grundades 1987 av människorättsaktivister i forna Sovjetunionen som ville försäkra att offren för kommunistregimens förtryck aldrig glömdes bort, säger Berit Reiss-Andersen.

Aktörer för det civila samhället i Ryssland har utstått hot, fängslanden, försvinnanden och mord i många år. I december 2021 tvingades Memorial stängas för gott.

– Men människorna bakom Memorial vägrar stängas ned, säger Reiss-Andersen.

Fakta

Fakta: Vjasna

Vjasna (belarusiska för vår) är en organisation som arbetar för medborgerliga och mänskliga rättigheter. Den grundades 1996, i samband med demonstrationer för demokrati som ägde rum när Aleksandr Lukasjenko utökat sin presidentmakt via en ifrågasatt folkomröstning.

Vjasnas grundare och ordförande Ales Bjaljatski dömdes 2011 till fyra och ett halvt års fängelse för påstådda skattebrott. Domen dömdes internationellt ut som politisk och Bjaljatski släpptes efter tre år. Han fick därefter en rad internationella människorättspriser och erkännanden. Han har tidigare nominerats till Nobels fredspris flera gånger.

Sedan förra året är han åter fängslad, för påstådda skattebrott.

Organisationen har sitt säte i Minsk och har flera regionala kontor i Belarus. Den har internationella samarbeten med 14 organisationer varav några svenska: Civil Rights Defenders (tidigare Svenska Helsingforskommittén), Svenska Freds och Amnestys svenska avdelning.

Annons

Annons

Fakta

Fakta: Så koras pristagarna

Mottagarna av Nobels fredspris väljs, i enlighet med Alfred Nobels testamente, av den norska Nobelkommittén som i sin tur utses av det norska parlamentet, stortinget.

Kommittén bildades i april 1897, men kunde dela ut sitt första pris först 1901, då till Henry Dunant, schweizisk grundare av Röda Korset, samt franske fredsaktivisten Frédéric Passy. Första kvinna att prisas var österrikiskan Bertha von Suttner 1905.

Priset ska enligt testamentet gå till "broderskap mellan nationer, avskaffande eller minskande av arméer och för att upprätthålla och främja fred i världen". Pristagaren ska vara nominerad utifrån senast den 31 januari eller av någon av ledamöterna vid Nobelkommitténs första efterföljande sammanträde, som i år hölls den 4 mars. I år har 251 enskilda personer och 92 organisationer nominerats.

Världsdelsmässigt har Europa 49 individuella pristagare, Nordamerika 24, Asien 20, Afrika 12 och Sydamerika 3.

Äldsta vinnare hittills är polsk-brittiske Jospeh Rotblat, som var 87 år när han prisades 1995.

Yngst hittills är pakistanska Malala Yousafzai, som prisades som 17-åring 2014.

Fakta

Fakta: De senaste årens pristagare

2012: Europeiska unionen, EU.

2013: Organisationen för förbud mot kemiska vapen, OPCW.

2014: Barnrättsaktivisterna Malala Yousafzai från Pakistan och Kailash Satyarthi från Indien.

2015: Tunisiens nationella dialogkvartett.

2016: Colombias president Juan Manuel Santos.

2017: Internationella kampanjen för att avskaffa kärnvapen, Ican.

2018: Läkaren Denis Mukwege från Kongo-Kinshasa och yazidiska Nadia Murad från Irak.

2019: Etiopiens premiärminister Abiy Ahmed.

2020: FN:s livsmedelsprogram, WFP.

2021: Journalisterna Maria Ressa och Dmitrij Muratov, verksamma i Filippinerna respektive Ryssland.

2022: Demokratiprofilen Ales Bjaljatski från Belarus samt människorättsorganisationerna Memorial och Center for Civil Liberties från Ryssland respektive Ukraina.

Annons

Annons

Nästa artikel under annonsen

Till toppen av sidan