Som vanligt samlades de många intresserade på Prubbatorget för att invänta kvällens psalm från Domkyrkans klockspel. När de spröda tonerna klingat ut inledde Sven-Olof, med en blick på sin gamla arbetsplats, en förklaring till att det finns många skrivna ord om kända Skarabor. Verken som finns att beskåda i bibliotekets samlingar är otaliga.

Ändå handlade kvällens första del om en man som levde innan boktryckarkonsten nådde Sverige i slutet av 1400-talet. Den store mannen var Brynolf Algotsson, född runt 1240. Han var son till lagmannen Algot Brynolfsson och han blev biskop i Skara 1278.

För att förstärka miljön i berättelsen om biskop Brynolf, flyttade sig gruppen ner till Veterinärmuseet, eller egentligen där det Franciskanerkloster som tidigare fanns på denna plats låg. Sven-Olof bjöd på flera berättelser om den gamle biskopen. Ett par av dem visade på en storhet som tidigare bara visats av en enormt känd person. Vid ett tillfälle lyckades biskopen att återuppliva en riddare som slitits i stycken av sitt tjänstefolk. När han återuppstått kunde han bekänna sina synder, få förlåtelse för dem och åter stilla dö. En annan märkvärdig situation inträffade där stadsvandrarna befann sig i denna kvällning. Biskop Brynolf begärde att få en kanna vatten ur klostrets källa. När han smakade på drycken fann han att det var vin. Att dessa, och andra berättelser om biskop Brynolf, var sanna kunde Sven-Olof styrka genom att visa upp en bok med vittnesmål från Brynolfs levnad. Boken heter ”Kvinnor, barn och fester”.

Kvällens guide fortsatte att berätta om klostret som fanns på platsen. Det byggdes 1242 och var det tredje av sitt slag. Tidigare hade man byggt kloster i Visby och Söderköping. När sedan Peter Hernqvist startade Sveriges första veterinärutbildning lät man byggnaden vila på klostrets gamla grund. De utgrävningar som gjordes i samband med detta arbete kan nog sägas vara de första arkeologiska utgrävningar som gjordes i Sverige.

Gruppen flyttade sig vidare till nästa intressanta plats. Nu hamnade man framför entrén till Domkyrkan och nu blev ”den heliga Birgitta” huvudperson. Hon besökte Skara den 2 februari 1349. Vid ett besök i kyrkan, fick hon en uppenbarelse. Birgitta kände en högst ljuvlig och ovanlig vällukt. Hon blev hänryckt i anden och mötte den heliga jungfru Maria som berömde biskop Brynolf och önskade honom en bättre placering i Skaradômen.

Här utanför kyrkan passade också Sven-Olof på att påminna om den stora branden i Skara den 23 augusti 1719. En man som tio år senare skrev en liten bok om den dramatiska händelsen, var Swen Wahlberg. Extra intressant eftersom det var på hans gård branden startade. Åter kunde kvällens guide visa upp boken. Och läsa stycken ur den. Stadsvandrarna kunde, än en gång, bygga på sina kunskaper om vår gamla stad.

Som vanligt avslutades den sköna kvällen på gården vid Båtsmanshuset. Här väntade kaffe och frallor på sugna gäster, som lät sig väl smaka. Samtalen runt borden rörde sig om både nytt och gammalt. Tillresta turister fick veta vad en Prubba är. Ännu en liten detalj från kulturarvet som kanske bara finns i vår stad?

Tommy Kroon