Skövdeforskare kastar nytt ljus över Darwins utvecklingsteorier

Forskaren Niclas Norrström vid Högskolan i Skövde har utvecklat en ny teori som kan hjälpa till att bättre förklara hur livet på jorden har utvecklats. "Vi har påvisat att det kan finnas en annan mekanism bakom artbildning än man tidigare trott", säger han.

Charles Darwin skrev år 1859 boken Om arternas uppkomst där han beskrev hur det naturliga urvalet format livet på jorden genom årmiljonerna. Drygt 150 år senare har forskare i Skövde nu förfinat delar av Darwins teorier. I den forskning som hittills varit förhärskande anses det att det är geografiskspridning som varit drivkraften när nya arter bildats. Djur som skiljs åt, till exempel av hinder som berg eller vatten, kommer på sikt splittras till separata arter. Detta kallas på fackspråk för allopatrisk arbildning. Det är därför som till exempel kängurur och koalor bara finns i Australien.

 

Det man nu lyckats visa i Skövde stärker teorin att det även finns en beteendedriven utveckling, så kallad sympatrisk artbildning. Genomgenetiska mutationer kan individer inom en art plötsligt börja specialisera sig på en ny växt när det kommer till att skaffa föda. Därmed hittar djuren – ibland – hittills outnyttjade nischer i naturen. Om denna nya specialisering blir lyckad kan det påsikt få genomslag i djurets gener och en ny art kan bildas.
– Den allopatiska teorin har länge varit den allenarådande. Under lång tid trodde man att det var den enda orsaken till artbildning. Forskarna trodde att den sympatriska artbildningen skulle leda till att det bildades en nyart i varje buske men så är inte fallet, säger Niclas Norrström som menar att upptäckten i sig inte har så mycket praktisk nytta utan att det snararehandlar om att kasta ljus på livets utveckling.
– Det är inte tillämpad forskning utan ger mer förståelse för specialisering och varför vi har så många arter på jorden. Det kan hjälpa oss att förstå hur livet på jorden förändras och kan kanske på sikt hjälpa till att revidera vissa teorier för hur livet utvecklats. Att förstå artbildningsprocessen kan dessutom hjälpa oss att skydda hotade djurarter.

 

Den nya forskningen visar också att nya arter, med evolutionära mått mätt, kan uppstå snabbt och kan också hjälpa till att bättre förklara och förstå det myller av olika livsformer som finns på jorden idag.
Hur har de här forskningsresultaten tagits emot?
– Vi har inte hört så mycket än. Artikeln publicerades i december och hittills har vi inte fått så mycket reaktioner.
Niclas Norrström kommer från Stöpen och forskar och undervisar just nu i ekologi vid Högskolan i Skövde. Han har tidigare doktorerat vid Lunds universitet i samarbete med universitetet i Berkeley i USA, där delar av hans forskning bedrivits. Norrströms artikel har skrivits tillsammans med Noél Holmgren vid Högskolan i Skövde och Wayne Getz vid universitetet i Berkeley.