TV: "Svenskarna gör barnen till tiggare"

Genom århundraden har romerna förflyttat sig över världen i sitt sökande efter ett bättre liv. Nu sitter de här. På våra gator, utanför våra mataffärer. Med en pappersmugg i sin hand och en önskan om en bättre framtid i sitt hjärta. - Den dagen jag kan ta med mina barn till Sverige vill jag aldrig mer se det här landet igen – aldrig, säger 27-årige Leonard Cantaragiu.

Romerna i byn Valea Seaca, fyra mil söder om storstaden Bacau i nordvästra Rumänien, trängs i altargången i den lilla kyrkan mitt i byn. De som själva inte har varit i Sverige för att tigga, har familjemedlemmar och släktingar som är där nu. De berättar att de reser tillsammans, i små bussar. En tur- och returbiljett kostar cirka 3 000 kronor, en tusenlapp mer än en normal rumänsk månadslön. Vissa skrapar ihop pengarna innan de åker, andra lånar från dem som har det bättre ställt och sätter sig därmed i skuld för att betala. Sedan.

– Sverige är ett bra land. Ni är så vänliga och så givmilda. Hos er möts vi av respekt, det gör vi inte här i Rumänien. Regeringen gör ingenting för oss, även om vi går i skolan och utbildar oss, säger en av kvinnorna i folksamlingen.

 

Vår resa har börjat i Bukarest. Därifrån har vi tagit oss norrut mot Bacau, en storstad som de senaste åren tappat tiotusentals invånare. Unga, välutbildade människor flyr landet för en bättre framtid någon annanstans.

Från byarna runt omkring pågår också en avfolkning, men på ett helt annat sätt. Det är härifrån de flesta av tiggarna i vår region kommit. Och vi, vi har åkt hit för att söka svar. På hur deras situation ser ut, på vad som driver dem att lämna sitt land, sina hem och familjer, för att komma till oss. Vad de möter när de kommer – och hur det påverkar dem när de återvänder hem.

 

Längs alldeles för smala tvåfiliga vägar tränger vi oss fram i en hyrbil, tillsammans med vår tolk Marian Paduret.

Han är själv rumän men har lång erfarenhet av hjälparbete riktat mot landets romska minoritet. Och han är inte imponerad av vad vi i Sverige kallar att hjälpa.

– Definiera vad hjälp är. Man måste arbeta med orsaken till problemen, inte med effekten. Det ni gör i Sverige är att ni botar effekten, men ni gör ingenting åt problemet.

 

Fakta: Romernas historia i världen

1000-talet: Romernas resa börjar i Indien under 900- eller 1000-talet. Det är inte känt varf..

Fakta: Romernas historia i världen

1000-talet: Romernas resa börjar i Indien under 900- eller 1000-talet. Det är inte känt varför romerna lämnar Indien, det kan ha berott på svält, förföljelse eller religiösa motsättningar i samband med islams inträde i Indien. Folket färdas längs Sidenvägen mot Egypten och Turkiet.

 

1300-talet: Romerna kommer till Europa, genom Grekland.

1350: Romernas vandring genom Europa får ett snabbt slut för dem som hamnar i de rumänska landområdena i södra och östra Karpaterna. Från 1300-talets andra hälft tvingas romerna här in i slaveri. Romer ägs av staten, kloster och privatpersoner. Slavägarna får göra vad de vill med sina slavar utom att döda dem. Först efter 500 år börjar amdra länder reagera på romernas situation i området.

 

1435: Romer finns i de flesta av Europas städer. Under 1400-talet äger också de första förvisningarna rum. Kort därefter börjar förföljelsen på allvar.

 

1700-talet: Europas härskare försöker göra romer till bofasta undersåtar. De registreras, erbjuds mark, förbjuds tala romani chib, förbjuds gifta sig med varandra och får sina barn omhändertagna.I Tyskland, Österrike och Ungern stiftas lagar om tvångsanpassning.

 

1749: 30 juli detta år äger ”den svarta onsdagen” rum i Spanien. Över 10000 romer tvångsförflyttas, förvisas, interneras, sätts i tvångsarbete, skadas och dödas.

 

 

1860: Efter att slaveriet avskaffats steg för steg är alla romer nu fria. Nu börjar en andra utvandring när romer lämnar förslavning och förtryck i Moldavien, Rumänien, Ungern, Slovakien och Balkan. De flesta flyttar österut till Ryssland eller norrut till Skandinavien, andra beger sig till Västeuropa, Nord- och Sydamerika eller Australien. Många försöker försörja sig genom att bli kringresande igen. Andra flyttar in till städerna.

 

1900-talet: I början av århundradet skakas Centraleuropa av krig och fattigdom. Romer ses som ett problem och lösningen omfattar tvångsarbete, deportering och sterilisering. I Österrike och Ungern fortsätter förtrycket av romer med reseförbud, tvångsbosättning, förvisningar och förbud att utöva särskilda yrken.

 

1939: Under andra världskriget kulminerar århundraden av romsk förföljelse i ett folkmord. Romer jagas, grips och mördas runtom i Europa. Ingen vet hur många romer som föll offer för Förintelsen. Olika forskare har beräknat att det kan handla om mellan 500000 och 1,5 miljoner.

 

1991: Den senaste stora utvandringen började med upplösningen av Sovjetunionen och kriget i forna Jugoslavien. Krig och politiska förändringar tvingar många att lämna sina hem. Den ökade internationella medvetenheten om den romska frågan har lett till ett ökat erkännande av romer som en minoritet med rätt till sitt språk, sin kultur och sin utbildning. Men fortfarande leder diskriminering av romer till att många hemlighåller sin etnicitet, av rädsla för att avvisas.

 

Källa:

romernashistoria.se

varromskahistoria.se

 

Vårt första stopp görs i Cucova. Här bor Leonard och Mihaela Cantaragiu, paret som efter att i Sverige fått ekonomisk hjälp av Emma och Jonas Sandwall nu kunnat återvända hem och köpa ett hus. I likhet med cirka 30 procent av Rumäniens romer, kan de varken läsa eller skriva.

Genom människorna i grannbryn Valea Seaca fick Leonard i våras upp ögonen för Sverige.

– De berättade att det var ett bra land att åka till för att tigga. Det var inget svårt beslut att ta, jag såg ju hur de som kom tillbaka hade pengar till att bygga färdigt sina hus, säger han.

Under en bra dag som tiggare på de svenska gatorna kan man få ihop 1 000 svenska kronor, berättar han, under dåliga dagar en knapp hundralapp.

Trots sitt hus och det faktum att deras tre barn har kunnat börja skolan, känner paret hopplöshet inför sin framtid i Rumänien. Drömmen är att återvända till Sverige.

– Då skulle inte mina barn sakna något, säger Leonard.

Vet ni om att även många svenskar saknar jobb?

– Jo, Jonas har berättat det. Men vi vill tillbaka i alla fall. Här finns ingen framtid.

Silvia Cocor är också tillbaka i sin hemby Valea Seaca efter några månader i Sverige. På två ställen i huset finns nu fönster, finansierade av de pengar hon fått ihop, i övrigt gapar fönsterhålen tomma. När hon kom tillbaka hem till de åtta barnen, åkte hennes man till Sverige. När han kommer hem efter tre månader, planerar hon att åka tillbaka. Det har blivit ett normalt sätt för dem att leva, säger hon.

När vi går därifrån, skakar Marian Paduret på huvudet.

– Om dina föräldrar försörjer sig som tiggare, vad kommer du som barn att växa upp till att bli? Jo – tiggare. Vilka ska vi skylla på? Ska jag vara ärlig? Er svenskar! Att skänka pengar är, enligt min åsikt, ett väldigt billigt sätt att hjälpa.

– Om ni i Sverige verkligen är intresserade av att hjälpa romerna, då ska ni investera i skolprojekt: i barn och utbildning. Och ni kan inte förvänta er att se resultat om några månader, ni måste se det ur ett långsiktigt perspektiv. Ni måste fundera över hur ni kan säkerställa att ni hjälper för en lång framtid.

Fakta: Romernas historia i Sverige

1512: De första romerna noteras i Sverige.

 

1550: Under mitten av 1500-talet kallar Laurentius..

Fakta: Romernas historia i Sverige

1512: De första romerna noteras i Sverige.

 

1550: Under mitten av 1500-talet kallar Laurentius Petri, den första protestantiske ärkebiskopen i Sverige, romer för ”gudlösa” och förbjuder prästerna att befatta sig med dem. De får varken döpas eller begravas. Präster som gjorde motstånd blir avskedade.

 

1617: På Riksdagen i Örebro kräver prästerskapet att alla romer ska förvisas ur landet.

 

1637: ”Tattarplakatet” med syfte att göra en etnisk rensning av romerna kommer. Före årets utgång ska de ha lämnat landet. De romska män som påträffas därefter avrättas medan kvinnor och barn utvisas.

 

1686: Den så kallade ”tattarparagrafen” införds i kyrkolagen. Den innebär att romska barn nu får döpas i de svenska kyrkorna.

 

1914: Sverige stänger sin gräns helt för romer. Ingen får varken resa in eller ut ur Sverige. Detta pågår fram till 1954.

 

1952: Socialminister Gunnar Sträng (S) deklarerar i riksdagen att Sveriges romer ska ha samma medborgerliga rättigheter och skyldigheter som andra svenskar. Men det tar flera år innan de börjar folkbokföras.

 

1959: Först nu får romerna rösträtt. Samma år tillåts de romska barnen gå i regelbunden skola. .

 

2000: Romerna erkänns som en nationell minoritet i Sverige. Även språket romani chib blir ett nationellt minoritetsspråk. Samma år ber Svenska Kyrkans högste ansvarige, ärkebiskopen KG Hammar, om ursäkt för hur kyrkan behandlat romerna i Sverige.

 

2012: Sveriges regering presenterar en strategi för hur romerna ska inkluderas i samhället. Det ska ske under en 20-årsperiod (2012-2032). Det övergripande målet är att den rom som fyller 20 år 2032 ska ha likvärdiga möjligheter i livet som den som är icke-rom.

 

2014: Idag lever cirka 50000 permanent i Sverige. De flesta är svenska medborgare.

Fakta: Romerna är Europas största minoritet

Ungefär 20 miljoner romer lever i världens alla kontinenter. 10- 12 miljoner lever i Europa, vil..

Fakta: Romerna är Europas största minoritet

Ungefär 20 miljoner romer lever i världens alla kontinenter. 10- 12 miljoner lever i Europa, vilket gör romerna till Europas största minoritet. Merparten av dem är efter den senaste EU-utvidgningen EU-medlemmar.

Flest romer lever idag i Rumänien, cirka 2,2 miljoner, tätt följt av Bulgarien, Slovakien, Tjeckien och Ungern.

Uppgifterna om romernas antal är osäkra, ofta därför att romerna själva av fruktan för förföljelse inte har velat registrera sig eller har dolt sin etniska identitet.

Källa: Nationalencyklopedin, romernashistoria.se samt ec.europa.eu

Fakta: Det här gäller för EU-migranter

Som EU-medborgare har man rätt att bo, arbeta och studera under tre månader i ett annat EU-land,..

Fakta: Det här gäller för EU-migranter

Som EU-medborgare har man rätt att bo, arbeta och studera under tre månader i ett annat EU-land, utan uppehållsrätt. Mot uppvisande av EU-kort har man under denna tid också rätt till sjukvård.

Efter de tre månaderna saknar man rätt att vistas i landet och har heller inte rätt till bistånd annat än i akut nödsituation.

 

EU-MEDBORGARE

- med uppehållsrätt

Uppehållsrätten registreras hos Migrationsverket ger rätt att bo, arbeta och studera i Sverige. Rätt till sjukvård mot uppvisande av EU-kort. Rätt att resa in och ut ur Sverige. Kommunal rösträtt efter tre år. Rösträtt i EU-val.

- utan uppehållsrätt

Rätt att bo, arbeta och studera under tre månader. Rätt till sjukvård mot uppvisande av EU-kort. Därefter: saknar rätt att vistas i landet, ingen rätt till bistånd annat än i akut nödsituation.

Regler för kommentarer