Då och då hör vi om skandaler kopplade till svensk vapenexport. En stor majoritet av svenskarna anser att vapen inte ska exporteras till diktaturer. Sverige är ett av de länder i världen som exporterar mest vapen per capita.

FAKTA: Om boken

”Den svenska vapenexporten”

Linda Åkerström

Leopard

FAKTA: Om boken

”Den svenska vapenexporten”

Linda Åkerström

Leopard

Ändå är diskussionen – för att inte tala om kunskapen – om vapenexporten förbluffande modest. Den flammar upp någon gång ibland i samband med en mutskandal eller liknande, och lägger sig sedan i träda tills det är dags igen.

Frågan om vapenexport är mycket komplex; så mycket står klart efter läsningen av Linda Åkerströms grundbok i ämnet. Regelverken och deras tillämpning, mängden aktörer, vedertagen praxis, en ofta mycket begränsad öppenhet och diverse hänsyn som tas åt olika håll är bara några av de faktorer som gör det här till en svårhanterad och svårförstådd fråga.

Författaren är ansvarig för nedrustningsfrågor i Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen, och ”Den svenska vapenexporten” är utgiven i samarbete med föreningen. Det borgar för gedigen kunskap, eftersom organisationen i sin vilja till nedrustning ser till att alltid vara uppdaterad i frågor om vapenexport.

Samtidigt är det självklart ett dilemma med en bok som per definition blir en partsinlaga i en väsentlig diskussion. En mer objektiv och journalistisk undersökning kunde ha varit att föredra.

Dock får vi ge Linda Åkerström att hon bara i begränsad utsträckning driver teser och agerar motpol till den rådande ordningen. Faktaunderlaget är massivt, och i huvudsak ägnar hon sig åt redovisning snarare än debatt. Slutsatser får läsaren dra själv.

Ett annat – mer paradoxalt – problem är att Åkerström går mycket grundligt tillväga. Det är naturligtvis nödvändigt eftersom den allmänna kunskapen i ämnet som sagt nog brister en hel del.

Men första halvan av boken, där hon beskriver vapenexportens historik, redogör för begrepp, institutioner och samband, är rejält tung att ta till sig, den blir nästan lite katalogartad. Det vill till att som läsare verkligen ha ett genuint intresse för ämnet för att inte tappa fokus där.

Å andra sidan innehåller den smarta grepp som ”Vapenkatalogen”, en illustrerad och tillgänglig översikt av vad Sverige faktiskt exporterar. Och i bokens andra halva, som mer fokuserar på spelet runt vapenexporten, tar det bättre fart.

Linda Åkerström visar framför allt på glappet mellan politikens retorik och säljandets praktik: Sverige har i någon sorts mer formell mening en restriktiv hållning till vapenexport. Men tillämpningen är en annan, med kraftfulla inslag av till exempel politiker och kungligheter som hjälper till att ro hem stora ordrar.

Som debatten emellanåt visar är Sverige inte heller särskilt oskuldsfullt i förhållande till att sälja vapen till diktaturer eller länder med usla mänskliga rättigheter. Och hur är det med idén att inte sälja till krigförande makter? Dubbelmoralen lurar runt hörnet.

”Den svenska vapenexporten” har framför allt två förtjänster. Den ena är att den som vill ha en samlad bild av ämnet får det, om än något mödosamt. Den andra är att Linda Åkerström mycket kunnigt problematiserar sitt ämne, utan att skriva någon på näsan.